# ID: svediakorp-gov416287
# author: Bonde (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Junirörelsen röstar för utvidgningen, men avtalen måste också vara så bra för ansökarländerna att väljarna får lust att rösta ja.
EU-toppen måste lära sig av folkomröstningarna i Danmark och på Irland.
Som utvidgningsförhandlingarna nu ser ut kommer man att få en nej-majoritet i ett eller flera länder.
Hemlighållande av dokument och brevväxling är en säker väg till misstro.
De måste ha någonting att dölja när de inte vågar visa alla papper kommer människor att tänka.
Jag har under ett par år försökt att få en " obyråkratisk " elektronisk kopia på de regler som ansökarländerna skall godkänna, men kommissionen vägrar fortfarande att gå med på detta.
Varför inte göra väljarna tjänsten att lägga ut alla handlingar på Internet så att de kan läsas i Karup och Prag, och i Bogense och Budapest?
Jag kräver inte offentlighet vad gäller interna förhandlingspositioner eller militära hemligheter, men dokument som skall leda fram till lagar måste fram i ljuset nu!
Vi måste också diskutera om vi ställer rätt krav på ansökarländerna.
Var och när har våra medborgare visat intresse för att få lov att köpa billig mark i östländerna?
Skulle vi inte kunna erbjuda övergångsordningar för mark för jordbruk och fritidsjordbruk tills de t ex har nått upp till 90 procent av vår inkomst?
Vem i västvärlden har lust att betala understöd till människor i Östeuropa som på grund av oss tvingas lämna sin sysselsättning?
Skulle vi inte kunna tillåta längre övergångsordningar så att de kan anpassa sig till konkurrensen på den gemensamma marknaden, men skydda sina lokala marknader tills de blivit mer konkurrenskraftiga.
Skulle vi inte kunna vara lite mer storsinta och flexibla?
Varför inte låta de 12 ansökarländerna vara med och skriva samarbetsunderlaget inför nästa fördrag?
Varför inte låta Nicefördraget ge upphov till ett fördrag som kan antas vid folkomröstningar i alla länder - ett fördrag för ett öppet, " slankare ", friare och mer demokratiskt Europa?
Då skulle utsikten om medlemskap skapa entusiasm bland invånarna och ge röstresultat med ja-majoriteter.
Människor skulle förenas istället för att splittras - låt detta bli en utmaning!
