# ID: svediakorp-gov416281
# author: Brie (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 740
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru rådsordförande, herr kommissionär!
I min grupps namn vill jag slå fast att vi - i varje fall med stor majoritet - tillmäter de central- och östeuropeiska staternas anslutning till Europeiska unionen strategisk betydelse, och bestämt stöder denna anslutningsprocess.
Fru rådsordförande, jag tror att, när ni har jämfört denna anslutningsprocess med andra, man rent av ännu tydligare måste klargöra att denna anslutningsprocess kvalitativt ändå har en helt annan storleksordning, inte bara på grund av antalet stater, språk, territorium och befolkning, utan historiskt sett, eftersom det här handlar om att man långtgående kulturellt öppnar dörrarna gentemot Central- och Östeuropa vilket ännu knappast diskuterats, eftersom det handlar om en ekonomisk och social utmaning av fullständigt nya mått, och naturligtvis också på grund av de långtgående utrikes- och säkerhetspolitiska konsekvenserna.
I relation till detta är min enighet med flera av de föregående talarna ändå begränsad.
Jag tror att regeringspolitiken och även kommissionens politik ändå uppvisar några graverande brister, även om jag mycket väl noterar ert engagerade arbete, kommissionär Verheugen, framstegen i förhandlingarna och EU: s stora stöd för anslutningsprocessen.
Jag vill framhålla fem punkter:
För det första: Enligt min åsikt har medborgarna bara gjorts delaktiga i ytterst ringa omfattning.
För det andra: Möjligheten att genom östutvidgningen övervinna Nicekrisen, att demokratiskt och socialt utforma den europeiska integrationen, eftersträvas knappast.
För det tredje: Kandidatländernas likaberättigande har enligt min åsikt inte genomförts i tillräckligt hög utsträckning.
Det gäller i lika hög grad den redan berörda frågan med de alltför långa övergångsfristerna för arbetstagarnas fria rörlighet, som det som avtecknar sig som ouppklarat för överföringar till jordbruket.
För det fjärde: Det beslut kommissionen nyligen fattat rörande finansieringen av gränsregionerna är, det måste jag tydligt säga, oförsvarligt.
Ni, herr Verheugen, gav för ett år sedan helt andra löften i dessa regioner.
Det är det man bedömer er efter, det är det jag bedömer er efter.
Men framför allt handlar det, det vet ni mycket väl, och det har andra redan berört här, om att utvidgningen, just i dessa regioner, upplevs direkt.
Den som vill att detta blir en ekonomisk, social och politisk framgång och inte en grogrund för nationalistiska stämningar, måste ändra denna situation.
För det femte: Det är för mig helt otillfredsställande att antalet tjeckiska och ungerska ledamöter i detta parlament beslutades på ett odemokratiskt sätt i Nice, och att det fortfarande inte ändrats.
Kollega Hänsch, jag är också förvånad över att mitt ändringsförslag i detta ärende till betänkandet om Tjeckien stötts av Europeiska folkpartiet och andra i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, men inte av majoriteten socialdemokrater.
Huruvida detta nu beror på att man tar hänsyn till de nationella regeringarna, som har beslutat detta, vet jag inte.
I varje fall bör vi vara ense om att parlamentet i denna fråga kompromisslöst kommer att kräva en ändring.
Jag vill tacka alla kolleger för deras betänkanden, även kollegan Brok.
Jag tror att en kritisk, eftertänksam hållning till många aspekter i strategin om östutvidgningen också har formulerats.
Men jag vill påpeka två meningsskiljaktigheter, som delvis också gäller andra betänkanden.
Det är för det första den stereotypa inriktningen på den ekonomiska och socialpolitiska avregleringen och privatiseringen, där jag anser att man i denna utsträckning tagit en oacceptabel social delning och förstörelse med i beräkningen.
För det andra: Det gäller kollegan Broks betänkande.
Det sägs där att utvidgningen av EU och Nato kompletterar varandra på ett meningsfullt sätt, men man anser att EU: s utvidgning åt öster också erbjuder möjligheter till en produktiv och kooperativ utformning av det europeisk-ryska förhållandet.
Men utvidgningen av Nato, i synnerhet på de villkor den nuvarande USA- och Natopolitiken medför, är enligt min uppfattning förenad med allvarliga och delvis föga kalkylerbara risker.
Avslutningsvis, herr kommissionär, fru rådsordförande, är det fortfarande min stora önskan att medborgarna inte primärt skall uppleva EU: s utvidgning genom glassiga broschyrer, utan just genom en demokratisk social och ekologisk verklighet uppleva den som sin angelägenhet och vara med att utforma den.
