# ID: svediakorp-gov416204
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,303
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Låt mig börja med att säga att kommissionen välkomnar detta betänkande om funktionssättet för direktivet om europeiska företagsråd.
Det kommer verkligen att utgöra ett mycket betydelsefullt material i samband med vår översyn av direktivet.
Jag vill särskilt tacka föredraganden, Menrad, för det arbete han under lång tid lagt ned på detta betänkande.
Betänkandet återspeglar tydligt hans stora kunskaper i ämnet.
Jag är också medveten om den tid som utskottet för sysselsättning och sociala frågor har lagt ned på denna fråga, och i synnerhet den oerhört nyttiga offentliga utfrågning som utskottet organiserade tidigare i år, då alla parter fick möjlighet att uttrycka sina synpunkter.
Genom betänkandet erkänner man de övergripande framstegen rörande direktivets tillämpning, samtidigt som man identifierar ett antal svagheter.
Direktivet var den första gemenskapslagstiftningen som tog upp en specifikt transnationell aspekt av förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare, och i och med detta behandlade ett helt nytt område.
Det finns numera avtal om europeiska företagsråd i 650 företag eller företagsgrupper i Europa, vilket omfattar ca 60 procent av de aktuella arbetstagarna.
I vart och ett av dessa företag hålls det nu sammanträden mellan företagsledningen och arbetstagare från åtskilliga medlemsstater.
Det skulle ha varit nästan otänkbart för några år sedan, och det är en betydande prestation.
På grund av direktivets inneboende flexibilitet, har detta åstadkommits oaktat den stora skillnaden när det rör arbetstagarnas delaktighet och system för arbetsmarknadsrelationer i medlemsstaterna.
Som erkänns genom betänkandet, har direktivet otvivelaktigt bidragit till att utveckla en europeisk medvetenhet bland arbetstagarnas företrädare.
Genom erkännandet av framstegen i samband med direktivet, vill jag också erkänna - som också görs i betänkandet - fackföreningarnas roll, i synnerhet fackföreningarna på EU-nivå.
Deras insatser vid och samordning av många förhandlingar har bidragit mycket till direktivets framgång.
Att erkänna direktivets övergripande framgång är naturligtvis inte liktydigt med att säga att det inte funnits några svårigheter vid dess tillämpning.
I kommissionens rapport till parlamentet och rådet i april 2000 identifierades en rad rättsliga och praktiska problem i samband med tillämpningen av direktivet.
I parlamentets betänkande, som utarbetats som ett svar på kommissionens rapport, har man utvecklat denna analys och identifierat en rad svagheter hos direktivets funktionssätt, och man föreslår en rad ändringar för att ta itu med dessa svagheter.
Vi försäkrar parlamentet att vi skall granska alla dess förslag noga.
En viktig fråga som belyses i betänkandet, som - vilket noteras i betänkandet - under den senaste tiden rönt stort intresse från allmänhetens sida, är klargörandet av vad vi menar med information och samråd.
Vi måste se till att arbetstagare får information och att det sker samråd vid rätt tidpunkt, när man fortfarande kan påverka besluten.
I betänkandet belyses en del av de fall då arbetstagare olyckligtvis inte fått korrekt information, eller då samråd inte har skett i samband med viktiga beslut som har kommit att påverka deras livssituation.
Eftersom jag delar parlamentets oro när det rör denna fråga, och eftersom jag har för avsikt att göra allt som står i min makt för att komma till rätta med denna oro, blev jag oerhört uppmuntrad av rådets (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) beslut den 11 juni, då det enhälligt antog ett politiskt avtal om en gemensam ståndpunkt om förslaget till direktiv om upprättande av en gemensam ram för information till och samråd med arbetstagare.
Den gemensamma ståndpunkten antogs formellt av rådet den 23 juli.
Som parlamentet kanske känner till innehöll kommissionens förslag till detta direktiv heltäckande bestämmelser om information och samråd, både när det gäller innehåll och val av tidpunkt.
Det gläder mig att det i parlamentets betänkande finns hänvisningar till kommissionens förslag som ett riktmärke i detta avseende.
Jag vet att parlamentet nu arbetar med sin andra behandling av förslaget till direktiv, för att möjliggöra ett antagande så snart som möjligt.
Det kommer att finnas frågor som måste lösas mellan parlamentet och rådet, särskilt rörande sanktionerna - ett ämne som tagits upp av en rad talare i eftermiddag.
Detta är en fråga där rådets gemensamma ståndpunkt ligger längst från kommissionens och parlamentets delade önskan om att få effektiva sanktioner: Sanktioner som används när företagen misslyckas med att uppfylla sina informations- och samrådsskyldigheter.
Oaktat detta anser jag emellertid att den politiska viljan nu finns hos institutionerna när det gäller att snabbt uppnå en slutlig överenskommelse om denna text, vilket sålunda innebär att man antar en heltäckande ram för information och samråd som gäller i hela gemenskapen.
Precis som en del av de frågor som tagits upp i parlamentets betänkande hänför sig till förslaget till direktiv om information och samråd, så berörs andra - till exempel fackföreningarnas roll, frågan om fortbildning av arbetstagarnas företrädare och den längsta tid som tillåts för avtalsförhandlingar - i samband med utkastet till direktiv om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande.
Det gläder mig att parlamentet har lagt fram sitt yttrande om denna text så snabbt; man banar därmed väg för dess slutliga antagande - hoppas jag - vid rådets (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) sammanträde i oktober.
Genom parlamentets betänkande erkänner man - och det framstår som klart, med tanke på vad jag just har sagt - att översynen av direktivet om europeiska företagsråd är nära kopplad till dessa två lagtexter som för närvarande håller på att granskas, det vill säga för det första om information och samråd, och för det andra om arbetstagarinflytande i europabolag.
Jag har alltid ansett - p.g.a. denna koppling - att vi bör koncentrera oss på att slutligen anta dessa två texter, innan vi tar itu med översynen av direktivet om europeiska företagsråd.
Detta är fortfarande kommissionens orubbliga åsikt.
Men nu har vi lyckligtvis det slutliga antagandet av dessa texter inom räckhåll, och min avsikt är därför att vara beredd att - så snart man antagit direktivet om information och samråd - ta itu med översynen av direktivet om europeiska företagsråd.
Första stadiet i denna process kommer, som visats i betänkandet, att bli ett formellt samråd mellan arbetsmarknadens parter.
Innan jag slutar skulle jag vilja svara kort på två specifika frågor.
Först och främst på en fråga från Désir och Flautre om vad kommissionen gör för att ta itu med de sociala aspekterna i samband med kontroll av sammanslagningar av företag.
Ett kort svar är att kommissionen har visat sin avsikt att granska ömsesidig påverkan mellan gemenskapens konkurrenslagstiftning om sammanslagningar av företag och de sociala konsekvenserna av sådana sammanslagningar.
Den andra frågan ställde Désir till mig.
Han frågade mig om kommissionens planer vad gäller valet av tidpunkt för översynen av direktivet om europeiska företagsråd.
Mitt svar är att kommissionen planerar att ta itu med översynen av direktivet om europeiska företagsråd så snart som direktivet om information och samråd har antagits.
Det första steget blir samråd mellan arbetsmarknadens parter vilket - om förlikningen om informations- och samrådstexten slutförts före årets slut - kan inledas tidigt nästa år.
Kommissionen har hela tiden ansett att valet av tidpunkt för varje form av översyn av direktivet om europeiska företagsråd, är oupplösligt kopplad till antagandet av både direktivet om information och samråd och det slutliga antagandet av förslaget till stadga för europabolag.
Låt mig till sist återigen verkligen tacka parlamentet för den grundlighet och kunnighet som man uppvisat genom sina betänkanden, vilka kommer att tillhandahålla viktigt material för inte bara kommissionens tankearbete, utan också för övriga parters tankearbete i samband med denna viktiga fråga.
