# ID: svediakorp-gov416203
# author: Novelli (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 447
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Europeiska kommissionen lade i april 2000 fram en rapport om genomförandet av direktivet från 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd för gemenskapsföretag.
I denna rapport läggs relativt positiva resultat fram, eftersom mer än en tredjedel av de berörda företagen i dag har inrättat dessa företagsråd, men det skall också sägas att aktualiteten på senare tid för vissa sociala planer har gjort denna information och detta eventuella samråd mer nödvändiga än någonsin.
Det är på detta sätt som nya förslag till direktiv har lagts till den text från 1994 som utgör föremål för detta betänkande.
Vad gäller dessa förslag, anser jag att tre åtgärder bör följas upp.
För det första bör man föreskriva bestämmelser för att merparten av de berörda företagen inom en rimlig tidsfrist skall inrätta ett europeiskt företagsråd.
Ur denna synvinkel anser jag att idén att sänka tröskelvärdet för antalet arbetstagare utöver vilka företagen är berörda inte är särskilt klok.
Låt oss börja med att göra så att direktivet från 1994 följs.
Den andra inriktningen bör bestå i att lägga fram en allomfattande text, som är en sammanfattning av de olika texterna, snarare än att stapla direktiv på direktiv.
Den tredje åtgärden bör vara att se till att autonomin och friheten för förvaltningen av företagen bevaras, så snart som dessa fullt ut uppfyller sin plikt med information och samråd.
Betänkandet från Menrad, vars arbete jag uppskattar, har dock inte lyckats undvika vissa dolda hinder.
Sålunda har medbestämmandet, vilket är det förvaltningssätt som råder i Tyskland, men endast där, gjort att Menrad godkänt vår kollega Harlem Désirs socialistiska ändringsförslag, ändringsförslag som vår grupp, på mitt initiativ, hade förkastat i utskottet för industrifrågor.
Jag tänker särskilt på de tröskelvärden utöver vilka företagen är berörda och på inrättandet av något som liknar veto genom påföljder i vissa fall, och det tycker jag är ytterst beklagligt.
Vad gäller våra socialistiska kolleger, är det verkligen skamlöst, när det gäller posten eller energin, att förkasta kommissionens förslag med motiveringen att man måste tillämpa de redan befintliga reglerna, och omvänt, som i detta fall, förlita sig till förväntade förseningar för att underhålla elden när det passar.
I mina ögon går konkurrens, öppnandet av marknaderna och inrättandet av en inre marknad hand i hand med information till och samråd med arbetstagarna.
Det är anledningen till varför jag med dysterhet, men med visshet skulle lägga ned min röst, om särskilt punkterna 4 och 14 antas i sin nuvarande lydelse.
