# ID: svediakorp-gov416191
# author: Flautre (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Många exempel på strukturella förändringar och uppsägningar ändrar, litet mer för varje dag, det intresse som arbetstagarna och medborgarna fäster vid den europeiska socialpolitiken.
Det är inom denna ram tydligt att översynen av direktivet om företagsråden är ett väsentligt medel för att återfinna vägen till denna trovärdighet.
Vad säger arbetstagarna som är offren för dessa strukturella förändringar egentligen oss om den möjlighet som de har att utnyttja detta direktiv?
I några fall säger de att den nuvarande lagstiftningen om rätten till information och samråd, i brist på att vara tydligt definierad, regelbundet försummas av företagen, att de inte förfogar över de nödvändiga grunderna för ett administrativt och rättsligt överklagande för att kontrollera om direktivet följs, att direktivet endast tillämpas alltför " snålt " och inte alls inom många transnationella företag som befinner sig under den nuvarande tröskelnivån för anställda.
De säger att det är otänkbart att endast kriterierna för ett fullgott respekterande av konkurrenslagstiftningen råder över tillståndsbeviljandet för sammanslagningar och att de sociala, områdesrelaterade och miljömässiga följderna av sammanslagningarna inte beaktas.
De säger att de under sammanslagningsperioderna är maktlösa när de gamla samrådsstrukturerna inte längre gäller, samtidigt som de nya strukturerna ännu inte införts.
De säger slutligen att de upprörs över att kunna konstatera att samma företagsgrupper som genomför dessa ociviliserade strukturella förändringar ibland har tagit emot bidrag från strukturfonder.
I Menrads betänkande, som är frukten av ett arbete som drivits på ett öppet och samarbetsvilligt sätt med arbetsmarknadens berörda parter och med kommissionens ledamöter, som i denna fråga har anordnat en omfattande offentlig utfrågning, rekommenderas det enligt min åsikt på ett krävande sätt att man åtgärdar dessa brister genom en preciserad definition av information och samråd, genom den föreslagna sänkningen av de tröskelnivåer för arbetstagare som krävs för att inrätta ett företagsråd, genom begäran om upprätthållande av specifika platser för samråd under sammanslagningsperioderna, genom begäran om upphävande för de beslut som fattats utan att förfarandena följts, och genom påföljder, däribland ekonomiska, för de skyldiga företagen och slutligen genom beaktandet av arbetstagarnas åsikt och uppvisandet av bevis för att direktivets förfaranden har följts, innan sammanslagningar beviljas.
I detta sammanhang får dessa förslag vår grupps stöd.
Det kvarstår naturligtvis att uppnå ett effektivt och snabbt inledande av översynen av direktivet - och det kräver en kollektiv ansträngning.
