# ID: svediakorp-gov416182
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,020
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Låt mig inleda med att tacka föredragandena och andra som talat under debatten i eftermiddag och som stött kommissionens förslag i samband med stadgan för europabolag.
Som vi alla vet har detta varit en av de mest mödosamma och långdragna frågor som vi hanterat i Europeiska unionen, med över 30 år av smärtsamma och invecklade diskussioner.
Under hela denna period har parlamentet ständigt uttryckt sitt tydliga stöd för idén att göra en gemenskapsrättslig företagsform tillgänglig för företagen.
Ni har emellertid vid olika tillfällen - senast 1990, 1996 och 1998 - uttryckt en allvarlig oro över vissa kontroversiella aspekter hos de texter som diskuterades vid tidpunkten, särskilt rörande arbetstagarnas delaktighet, som uppenbarligen var den mest komplicerade frågan i sammanhanget.
I de texter som man slutligen kunde komma överens om på det politiska planet i rådet efter toppmötet i Nice, återspeglas det mesta - om inte allt - av parlamentets oro.
Dessa texter är inte fulländade, men de översätter det breda samförstånd som nu finns i ministerrådet och parlamentet om de bestämmelser som bör styra denna nya typ av företagsform.
Detta samförstånd, som är välkänt, var oerhört svårt att uppnå, och det måste säkerställas om vi vill att texterna skall antas till sist.
Om fem år skall vi se över både förordningen och direktivet, efter en inledande period av erfarenheter i samband med deras tillämpning.
Detta kommer att bli ett bra tillfälle att ta itu med deras möjliga brister och tillkortakommanden, av vilka en del med rätta har uppmärksammats i eftermiddag.
Av dessa skäl, och med hänsyn till det känsliga samförstånd som rådet uppnått, anser kommissionen att den enda realistiska möjligheten på detta stadium är att få texten från december 2000 antagen av rådet så snart som möjligt, utan några ändringar.
Vi är medvetna om parlamentets reservationer - som uttryckts av många talare i eftermiddag - om den rättsliga grund som valts enhälligt av rådet.
Kommissionen har alltid stött den starkast möjliga rollen för parlamentet, och vi beklagar att det berövats befogenheter enligt medbeslutandeförfarandet i denna fråga.
Men vi måste erkänna att det finns starka rättsliga argument som talar för den rättsliga grund som antagits av rådet.
Även om kommissionen tidigare övervägt andra möjligheter, inser vi att fördraget i sin nuvarande lydelse gör det svårt att använda en rättslig grund med kvalificerad majoritet inom ramen för medbeslutandeförfarandet i detta sammanhang, särskilt när det gäller det föreslagna direktivet.
Eftersom många talare denna eftermiddag har uttryckt sitt tvivel när det gäller den rättsliga grunden, kan jag kanske säga litet mer om denna viktiga fråga.
Kommissionen föreslog - både för förordningen och direktivet - två rättsliga grunder som gör det möjligt att anta lagarna genom omröstning med kvalificerad majoritet i rådet.
Men i slutet av förra året ställdes kommissionen inför det faktum att rådet enhälligt hade ändrat den föreslagna rättsliga grunden till både texterna till artikel 308 i fördraget, vilket kräver enhällighet.
Kommissionen är medveten om och beklagar verkligen att denna ändring berövat parlamentet befogenheter enligt medbeslutandeförfarandet i en fråga som det alltid varit mycket intresserat av.
Men kommissionen kan inte bortse från det faktum att de texter som rådet antog i december 2000 mycket nära följer de yttranden som lagts fram av parlamentet under årens lopp.
Ur ett strikt rättsligt perspektiv kan dessutom kommissionen förstå reservationer som uttrycktes av rådet om artikel 95 som korrekt rättslig grund för förordningen, eftersom förordningen inte syftar till att harmonisera den nationella bolagsrätten.
De aktuella bestämmelserna omfattar bara det framtida societas Europaea och påverkar inte alls andra nationella bestämmelser som är tillämpliga på aktiebolag.
Så även om kommissionen beklagar att den rättsliga grunden ändrats, finns det fog för rådets ståndpunkt ur rättslig synvinkel, och den kan inte bara förkastas utan vidare.
När jag nu tar upp beskattningen, som också nämnts av en rad parlamentsledamöter, känner ni kanske till att kommissionen ursprungligen föreslog att man skulle införa särskilda skattebestämmelser i stadgan för europabolag, men rådet ville inte att detta skulle ske.
Jag är fullständigt övertygad om att det fortfarande behövs skattebestämmelser, och det gläder mig att kommissionen och parlamentet verkar vara eniga om denna grundläggande punkt.
Kommissionen kommer förmodligen att lägga fram sin analys av företagsbeskattningen på den inre marknaden och ett meddelande som handlar om frågan nästa månad.
Vi analyserar bl.a. i dessa dokument de skattehinder som finns för gränsöverskridande ekonomisk verksamhet för alla företag i EU, och möjliga sätt att ta itu med dem.
Parlamentsledamöterna behöver bara tala med folk från näringslivet i olika medlemsstater för att få veta att dessa skattehinder är oerhört verkliga och mycket allvarliga.
I de dokument som jag just har nämnt tittar man också på den specifika situationen för företag som bildats enligt stadgan för europabolag, och kommissionen tror att de kommer att tillhandahålla en utmärkt ram för att bestämma den bästa vägen framåt.
Jag anser särskilt att man allvarligt bör beakta en heltäckande lösning för de nuvarande skatteproblemen för företag som är verksamma i fler än en medlemsstat.
För att följa upp den undersökning som jag just nämnde, har kommissionen för avsikt att inleda en bred diskussion om den framtida företagsbeskattningen på den inre marknaden och behovet av genomgripande reformer, inte minst för att kunna uppnå EU: s mål att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomin i världen, vilket man kom överens om vid Europeiska rådets sammanträde i Lissabon i mars 1999.
I detta sammanhang skall vi ta upp skattefrågor som avser stadgan för europabolag och behandla dem som prioriterade frågor.
Med tanke på de särskilda sakfrågor det handlar om här, och den avsikt företagen har uttryckt i samband med skapandet av europabolag, är jag säker på att parlamentet kommer att stödja rådets slutliga text utan att fördröja saken ytterligare, och jag tackar parlamentet i förskott.
