# ID: svediakorp-gov416175
# author: Pérez Álvarez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 399
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att gratulera de två föredragande till det arbete de har utfört, som enligt de lärde säkerligen varken är så bra eller så dåligt som man kunde förvänta sig, men som emellertid utgör viktiga framsteg i utvecklingen av vad som i framtiden kommer att bli ett verkligt europabolag, med ett innehåll som följaktligen motsvarar detta koncept.
Max Weber definierade ett företag som en organisation vars mål är att producera varor och tjänster för en marknad genom att kontrollera dessa.
Ett företag kan naturligtvis ägas av såväl en fysisk som en juridisk person, och det är allmän praxis att ett företag som tillhör en ekonomisk sektor antar formen av aktiebolag, vilket även har att göra med den individuella företagarens vilja att begränsa sitt ansvar - framför allt när det gäller egendom - gentemot tredje man.
Ett företag innebär naturligtvis mångfald och organisation av varor, men framför allt av tjänster.
Det är därför logiskt - och jag syftar framför allt på de sociala aspekterna - att man undersöker, analyserar och reglerar arbetstagarnas medverkan i stadgarna för europeiska aktiebolag och att man, vare sig det gäller ett dualistiskt system med bolagsstämma och tillsyns- och ledningsorgan, eller ett monistiskt system med endast ett förvaltningsorgan, beaktar arbetstagarna, lyssnar till deras åsikter och tillvaratar deras kunskap genom deras valda företrädare, och att arbetstagarna är insatta i företagens utveckling, risker, växlingar och i de målsättningar som eftersträvas.
Jag kan av tidsskäl inte ta upp former och grader av medbestämmande för det förhandlingsorgan som företräder arbetstagarsidan och inte heller den roll som det europeiska aktiebolaget bör spela i struktureringen av det europeiska sociala livet, och jag tror inte heller att det är nödvändigt att ta upp dessa faktorer.
Men tillåt mig ta upp den roll som arbetstagarnas företrädare bör spela vid företagsnedläggningar, helt eller delvis, i en eller flera medlemsstater, personalförbindelser, bildning av dotter- eller holdingbolag, det vill säga alla viktiga beslut i företagets dagliga verksamhet.
Den treåriga övergångsperioden är även den viktig, och att tillämpningsföreskrifter till såväl förordningen som till direktivets införlivande regleras enhetligt.
Detta ger det europeiska aktiebolaget existensberättigande och kommer att göra det lättare för oss att bli mer europeiska, vilket gynnar företagen, sysselsättningen och konsumenterna.
