# ID: svediakorp-gov416171
# author: Gallagher (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 489
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Efter 30 långa år av förhandlingar lyckades arbetsmarknads- och socialministrarna i december komma överens om en stadga för europabolag.
Skapandet av ett europabolag har länge ansetts som nödvändigt för att vi skulle få en heltäckande europeisk bolagsrätt som främjar företagen.
I en allt mer internationaliserad affärsmiljö, kommer antagandet av stadgan lägligt.
Kapitalet rör sig lätt över gränserna i samband med de multinationella företagens jakt på de mest lönsamma ställena att förlägga sin verksamhet.
Unionen kan åstadkomma mycket genom skapandet av en gemensam marknad för varor, tjänster och kapital.
Det har sedan länge funnits ett behov av att skapa ett europabolag för att få ett mer enhetligt sammanhang.
Ledamöterna av detta parlament kommer från 15 olika suveräna stater, och är medvetna om att bolagsrätten skiljer sig mycket från en medlemsstat till en annan.
Jag välkomnar det faktum att man genom denna förordning förutser fem olika sätt på vilka man kan upprätta en stadga för europabolag.
Medlemsstaternas bolagsrätt tillåter två olika system för företagsförvaltning.
I förordningen föreslås att båda systemen skall finnas tillgängliga i respektive land.
Som ett resultat av detta kommer företagen att kunna välja det system som bäst passar deras syften.
Mot bakgrund av den ekonomiska avmattningen i Förenta staterna och sedermera den världsomfattande ekonomiska avmattningen, är det nödvändigt att vi - som lagstiftare - gör allt vad vi kan för att hjälpa företagen och underlätta ett skapande av arbetstillfällen.
Skapandet och förvaltningen av europabolag måste ske med så få hinder och litet byråkrati som möjligt.
Företagen måste få den flexibilitet de behöver för att förbli reservsnåla och kunna agera snabbt i en starkt konkurrensutsatt miljö.
Föredraganden hänvisar till beskattning.
Man måste klargöra att skattepolitiken är en fråga för respektive medlemsstat och dess nationella parlament.
Varje form av förslag om att bolagsskatt som betalas av europabolag skall hamna i EU: s penningkista är fullständigt oacceptabelt.
Den irländska regeringen driver en politik med låg bolagsskatt för att främja investeringar.
Vår nivå på 12,5 procent har visat sig vara utmärkt genom att skatteintäkterna faktiskt ökar på samma gång som det främjar en hållbar tillväxt.
Irland kan inte tolerera några förslag om harmonisering av bolagsskattesatserna, i synnerhet under denna period av ekonomisk avmattning.
Jag berömmer Menrad och utskottet för sysselsättning och socialfrågor för deras arbete om arbetstagares rättigheter.
Vi i Europa har länge hävdat att ett partnerskapssynsätt fungerar bäst.
Företagen är beroende av sina anställda.
Det får inte ske någon försämring av de rättigheter som arbetstagarna fått under årens lopp.
Ett europabolag utan någon form av delaktighet är otänkbart.
Det finns ett antal modeller för arbetstagarnas delaktighet.
Det är positivt att förordningen undviker ett enda förhållningssätt.
Sammanfattningsvis kommer omfattningen av delaktigheten från arbetstagarnas sida att beslutas genom frivilliga förhandlingar mellan de berörda företagen och arbetstagarna.
