# ID: svediakorp-gov416164
# author: Menrad (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 736
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Vår kollega Mayer har gjort oss uppmärksamma på att man borde ha förverkligat projektet med det europeiska aktiebolaget i över 30 år.
Som dåvarande ordförande i kommissionen tog vår kollega i parlamentet Jacques Santer under andra hälften av nittiotalet kraftfullt upp diskussionen om denna bolagsform.
Han och många medkämpar här i parlamentet ville ha den som kostym för global players från Europa i konkurrensen på världsmarknaden.
Det europeiska aktiebolaget har i ministerrådet hittills framför allt strandat på föreställningarna om arbetstagarnas ställning.
1970 utgick en förordning om detta europeiska aktiebolag ensidigt endast från den tyska modellen för medbestämmande, fastän medbestämmande ju inte är någon exportartikel.
I slutet av 1980-talet lades så två dokument fram för parlamentet, vilka kopplades nära samman med varandra - vår kollega Dr Mayer förklarade detta: en förordning om bolagsrättsliga frågor - stadgan - och direktivet, som rör arbetstagarnas ställning i aktiebolaget, europabolaget.
Där föreskrevs tre modeller, varvid en måste väljas ut.
Inte heller här var man enig.
Först 1997 kunde man skönja en lösning.
Parlamentet gjorde ett förslag.
En grupp höga sakkunniga under ordförandeskap av Etienne Davignon lade en vetenskaplig grund och medlemmarna i fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna undertecknade denna Davignonrapport.
Man kan vrida och vända på det hur man vill: Genombrottet lyckades, eftersom man använde framgångsreceptet från det europeiska direktivet om företagsråd, vilket vi återkommer till i nästa punkt på föredragningslistan.
Som principer för förfarandet föreslogs nu också i fråga om bildandet av ett europeiskt aktiebolag: flexibilitet, förhandlingslösningar, minimiföreskrifter.
Därmed har man också på ett bra sätt kombinerat de traditioner om medbestämmande som finns i Europeiska unionen.
Det vill säga, det finns i några länder medbestämmande som regleras i lagen, i andra används kollektivavtal.
Nu finns det en kombination: När det gäller det europeiska aktiebolaget skräddarsyr man en speciell modell för kollektiva förhandlingar mellan bolagsstyrelsen och ett särskilt förhandlingsorgan för arbetstagarna, och om förhandlingarna strandar gäller efter ett halvt till ett år lagstadgade minimiföreskrifter för arbetstagarnas medverkan.
Enligt Davignonrapporten är dessa lagliga föreskrifter i syfte att fånga upp de fall där överenskommelse ej har träffats.
I direktivet om inrättandet av ett europeiskt företagsråd talar man om subsidiära föreskrifter.
Jag tror att det är ett bättre uttryck, eftersom man här på ett föredömligt sätt hänvisar till subsidiaritetsprincipen.
Det är också den uppfattning som man beslöt följa i Nice.
Vi säger ja till föreskrifterna om medbestämmande från Nice.
Betänkandet från utskottet för sysselsättning och socialfrågor förespråkar i jämförelse med rådets förslag två viktiga ändringar.
För det första: Vi vill ha en annan definition på begreppet medbestämmande än rådet.
Det nämnda organet för arbetstagarrepresentation är ingenting annat än ett speciellt företagsråd för det europeiska aktiebolaget, för övrigt med förbättrade rättigheter, som vi bör komma ihåg när vi kompletterar direktivet om företagsråd.
Men det är och förblir rätt till information och rådslag.
Etiketten medbestämmande vore här felaktig.
För det andra: I enlighet med det ursprungliga kommissionsförslaget har man förtydligat att valförfarandet för arbetstagarna i kontrollorganens eller företagens styrelse skall regleras efter gällande bestämmelser i respektive medlemsstat.
I Tyskland måste enligt detta direkta eller indirekta val hållas för arbetstagarnas medlemmar på ett sätt som motsvarar valet av styrelsemedlemmar enligt tysk bolagslagstiftning.
Jag är övertygad om att det är nödvändigt att inte göra några skillnader vid detta val.
De medlemmar som följer tysk bolagslag blir valda, arbetstagarnas representanter i det europeiska aktiebolaget blir det inte.
Föreliggande förordning och föreliggande direktiv tar fram det europeiska aktiebolaget som legat på is i europeisk lagstiftning.
Båda uppvisar visserligen stora brister - på den punkten håller jag med vår kollega Mayer.
Men vi måste äntligen ta det första steget.
Efter sex år skall båda dessa rättsliga instrument prövas och i förekommande fall förbättras.
Man måste sätta foten i dörren.
Nästa vindstöt kommer då att öppna dörren.
Jag menar att vi med denna europeiska modell är på rätt väg, även när det gäller den sociala dimensionen i den inre marknaden.
Den europeiska modellen är ju inte marknadsekonomi rätt och slätt och därför inte heller aktiebolag rätt och slätt, utan ett aktiebolag där ju även arbetstagarna samverkar.
