# ID: svediakorp-gov416163
# author: Mayer, Hans-Peter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-09-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 533
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade kolleger!
Idén att skapa en europeisk bolagsform som i alla medlemsstater följer samma överstatliga regler är nästan lika gammal som Europeiska unionen själv.
Societas europaea - europabolaget - gäller därvid som flaggskepp för den europeiska bolagsrätten.
De vetenskapliga grundstenarna lades i slutet av 1950-talet.
Kommissionen föreslog 1970 en stadga för ett europabolag i form av en förordning.
Den innehöll en i varje detalj reglerad enhetsrätt.
1989 lade kommissionen fram ett helt och hållet nytt förslag till förordning.
Man tog bort social- och arbetsrätt, skatte- och konkurrensrätt, rättsskyddet för näringsverksamhet, konkursrätt och bestämmelserna om företagsdemokrati.
I Nice nådde man slutligen politisk enighet - en förordning från rådet om stadgan och ett direktiv som komplement med avseende på arbetstagarnas delaktighet.
Om den rättsliga grunden: Förslaget från 1989 byggde på nuvarande artikel 95.
Detta innebar medbeslutande.
Förslagen från Nice grundar sig på artikel 308, så att parlamentet endast rådfrågas.
För förordningen kan man som rättslig grund lika väl åberopa artikel 95 som artikel 308.
För att åstadkomma en demokratisk legitimering och efter EG-domstolens ständiga rättskipning borde i ett sådant fall den rättsliga grund väljas som ger parlamentet den större medbestämmanderätten.
Parlamentet förbehåller sig rätten att efter rådets godkännande överlämna ett förfarande till EG-domstolen för att pröva den rättsliga grunden.
Om förordningen: Enligt artikel 2 och 3 finns det olika former för att bilda bolag.
Kapitalet måste utgöra minst 120 000 euro.
Enligt bolagslagstiftningen i medlemsländerna finns det två olika system för att förvalta aktiebolag.
Det monistiska systemet, som exempelvis i Storbritannien, förutsätter endast ett förvaltningsorgan.
Det dualistiska system som exempelvis tillämpas i Tyskland förutsätter ett kontrollorgan och ett ledningsorgan.
För att nå enighet i Europa krävs nu att båda systemen finns tillgängliga och kan väljas fritt i varje land.
Hittills medger bolagslagstiftningen i medlemsstaterna att nationella bolag endast kan flytta sitt huvudkvarter genom att upplösas och bildas på nytt i den nya medlemsstaten.
I europabolaget leder en flytt av huvudkvarteret varken till upplösning av bolaget eller till att en ny juridisk person inrättas.
Sammanväxandet av de tidigare åtskilda marknaderna kräver att vi äntligen skapar rättsliga organisationsformer som motsvarar den nya situationen i Europa.
Visserligen uppvisar europabolagets konstruktion avsevärda svagheter.
Europabolaget kommer att utfalla olika från medlemsstat till medlemsstat.
Det kommer inte att handla om ett europabolag med europeisk prägel utan om ett europabolag med exempelvis fransk, spansk eller tysk utformning.
Det finns mer att säga om detta.
Även inom en medlemsstat kommer ett flertal olika europabolag att bildas, vilka präglas av alltifrån bolagskarakteristika till medbestämmande.
Jag anser det vara absolut nödvändigt att man samtidigt som förordningen träder i kraft utfärdar kompletterande skatteföreskrifter.
Europabolagets verklighet kommer självfallet också att bestämmas av skattelagstiftningen.
I detta sammanhang välkomnar jag en rad ändringsförslag från ELDR-gruppen.
Med hänsyn till samtliga faktorer yrkar jag på att skicka europabolaget på dess jungfrufärd.
Då kommer det att visa sig var det fortfarande behöver repareras för att en dag förvandlas till det flaggskepp som man väntat sig!
