# ID: svediakorp-gov415978
# author: Patakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 287
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (EL) Även om resolutionen är allmänt hållen, instämmer jag i princip och kommer att rösta för den, eftersom dess ståndpunkt är att man bör stödja odlingen av johannesbröd, nötter, mandlar och liknande, som ingår i kategorin frukt och grönsaker.
Jag måste emellertid framföra mina invändningar på de punkter där resolutionen blir mera konkret.
Min första invändning gäller producentgrupperna, som vi motsätter oss, därför att de undergräver kooperativens verksamhet.
Även i de fall då kooperativen blir producentgrupper uppstår det många problem, eftersom kooperativen i vårt land omfattar flera olika branscher, i likhet med jordbrukarna, medan producentgrupperna gäller en konkret produkt, vilket får till följd att det finns flera producentgrupper inom samma kooperativ, och om de fungerar som de skall enligt förordningen om detta, då splittras kooperativet i själva verket upp i ett lika stort antal delar som antalet produkter det sysslar med.
Problemet skulle ha lösts, om medlemsstaterna hade fått rätten att erkänna jordbrukarnas organisationer, om kooperativen i förordningarna betraktats som jämbördiga med producentgrupperna.
Så är emellertid inte fallet, och inom ramen för ett odemokratiskt regelverk erkänner EU endast producentgrupperna som jordbrukarorganisationer.
Min andra invändning gäller den speciella betydelse som resolutionen tillmäter producentgruppernas företagsprogram.
Jag har ingenting emot dessa program, men jag anser dem vara av sekundär betydelse.
När jag talar om effektivare stöd till produkterna, menar jag bättre riktpriser, flera subventioner, skydd mot massiv import.
Det är bra att företagsprogrammet innebär en begränsning av miljöförstöringen, men detta innebär inte automatiskt att man förbättrar jordbrukarnas inkomster.
Betänkande (A5-0193 / 2001) av Wuori
