# ID: svediakorp-gov415910
# author: Brunetta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Samtidigt som jag tackar kommissionär Patten för hans redogörelse kan jag inte låta bli att känna djup besvikelse över det faktum att detta parlament inte har avsatt tid för en grundlig debatt, en debatt som eventuellt hade kunnat avslutas med ett gemensamt förslag i denna fråga som är så viktig och där våra samhällen och allmänheten engagerar sig så djupt.
Det är paradoxalt att ett toppmöte med en dagordning som är så öppen för frågorna om global governance skall bli föremål för en lika våldsam som ogrundad kritik.
Naturligtvis har det funnits, och finns fortfarande, ett problem, inte bara vad gäller kommunikationen, utan även när det gäller det demokratiska deltagandet, inte den typ av deltagande som de våldsamma globaliseringsmotståndarna vill se, utan den typ av demokratiskt deltagande som utövas genom de nationella parlamenten.
Man kommer med andra ord inte bara att diskutera marknadsfrågor i Genua.
Tvärt om är dagordningen i själva verket helt uppbyggd kring kampen mot fattigdomen.
Kampen mot fattigdomen innebär framför allt arbete och jämlik fördelning av det välstånd som uppkommer som resultat av globaliseringen.
Till globaliseringsmotståndarna vill jag som ekonom säga att innan man fördelar välståndet, så måste det skapas.
Men det europeiska målet full sysselsättning måste, för att inte bara bli ett rikt samhälles egoistiska vision, förvandlas till ett globalt mål som kopplas till avregleringen av handelsutbytet via aktiva politiska insatser på arbetslivets område, en process som kan skapa aktiva samhällen och därmed social tillhörighet: genom att överbrygga den digitala klyftan, genom utbildning av humankapitalet och genom starta eget-bidrag.
Prioriteringen av arbetslivet skall leda till ett garanterat minimum av trygghet åt alla.
Kampen mot fattigdomen kräver ett bättre samarbete mellan Världsbanken, Internationella Valutafonden, ILO och Världshandelsorganisationen (WTO) om vi skall kunna förena en politik som syftar till makroekonomisk stabilitet och utveckling med de sociala målen.
Det är med andra ord stor skillnad jämfört med toppmötena under mitten av 1970-talet.
Vid toppmötet i Genua kommer, vilket kommissionär Patten påpekade, stats- och regeringscheferna som är gäster hos den italienske presidenten, redan under första dagen att träffa FN: s generalsekreterare Kofi Annan, ordföranden i Europeiska kommissionen Prodi, rådets tjänstgörande ordförande Verhofstadt, cheferna för FAO, WTO, Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken, och dessutom Nigerias, Sydafrikas och Algeriets presidenter, som är de som har dragit igång stöd- och utvecklingsplanen för Afrika.
G8-mötet kommer sannerligen att bli en övning i det globala ledarskap som kan och måste bli ännu bättre, men som redan i dag vilar på en betydligt bredare bas än de möten som genomfördes under 1970- och 1980-talen.
