# ID: svediakorp-gov415884
# author: Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 809
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Bakgrunden till detta betänkande och till det meddelande från kommissionen som det behandlar är ett flertal mycket allvarliga olyckor som inträffat inom gruvnäringen de senaste åren.
År 1998 skedde en kollaps av en gruvdamm i Spanien med mycket allvarliga ekologiska följder.
En annan likartad olycka skedde i Rumänien år 2000.
Båda dessa olyckor hade internationella miljökonsekvenser.
Vi har under de senaste åren även sett likartade men mindre omfattande olyckor med gruvdammar som kollapsar, bl.a. i norra Sverige och i Wales.
Detta har lett till att EU ser över sin lagstiftning vad gäller denna typ av gruvdrift.
Samtidigt har vi mycket stora mängder gammalt gruvavfall som ligger lagrat på olika ställen, och som släpper ut tungmetaller och andra gifter i naturen.
Det är delvis okänt vad detta avfall innehåller och hur stort problemet är.
Gruvavfall är således ett av våra stora miljöproblem.
Säkerheten vid gruvdrift är också ett stort miljöproblem.
I sitt förslag redogör kommissionen för sina tankar om hur man tänker förbättra EU: s lagstiftning på området.
I huvudsak har vi i betänkandet kommit fram till att inriktningen är bra.
Vi har dock en rad synpunkter på vad vi tycker att detta skall innehålla mer konkret och vad vi vill att kommissionen skall föreslå.
Vi understryker att ansvaret vid olyckor uteslutande skall ligga på företaget även för miljökonsekvenserna, och att man skall inbegripa gruvindustrin i det väntade ansvarsdirektivet, liability-direktivet.
Vi vill ha mer forskning på området.
I dag finns det stora brister i forskningen vad gäller omhändertagande av gruvavfall.
Vi vill därför att man utvecklar de tekniker som finns i olika länder i dag.
Vi vill också att EU ser över sin egen finansiering till olika projekt på området.
När det sen gäller de huvudsakliga förslagen föreslår vi i mitt betänkande att den inventering som nu sker också skall inbegripa kandidatländerna.
Inventeringen innebär att man skall gå igenom gammalt gruvavfall och se var det orsakar allvarliga miljöproblem.
Vi vet att situationen kanske är allvarligare i många kandidatländer än vad den är i de nuvarande medlemsländerna.
Vi understryker också att vi vill ha en gemensam metod så att det går att jämföra resultaten på olika håll.
Vi menar att man i de fall då man kommer fram till att det finns stora problem även måste följa upp dessa med reella åtgärdsplaner.
Det viktigaste i kommissionens förslag är förslaget om ett nytt ramdirektiv för hantering av gruvavfall.
Jag som föredragande, och även miljöutskottet, menar att det är ett riktigt angreppssätt.
Det behövs ett särskilt direktiv, eftersom vare sig avfallsdirektivet eller landfill-direktivet är speciellt lämpliga för att hantera gruvavfall.
Vi understryker också att detta direktiv måste hantera både gammalt gruvavfall och den befintliga pågående produktionen.
Detta direktiv bör också innehålla en regel som förpliktar medlemsländerna att ha lagstiftning om återställande av de anläggningar som har använts för gruvdrift.
Sådan lagstiftning finns i dag i ett flertal medlemsländer men inte i alla, framför allt inte om man ser på kandidatländerna.
Vi vill ha speciella regler om dammsäkerhet som direkt berör dessa olyckstillbud.
Vi vill dessutom ha ett direkt förbud mot den metod som användes i Rumänien, i Baia Mare, där man använde cyanid i öppna dammar i metallutvinningen.
Det är en extremt farlig metod som riskerar att på ett allvarligt sätt förstöra den omkringliggande miljön om dammen brister, vilket ju var fallet i Rumänien.
En tredje del av förslagen är att man skall se över det som kallas Seveso II-direktivet.
Det handlar om att utöka det direktivets räckvidd till att också omfatta krav på beredskapsplaner och information för gruvdrift.
På detta område finns det enda ändringsförslaget till betänkandet, vilket kommer från den konservativa gruppen PPE-DE.
I ändringsförslaget föreslås att den plikt som avses i Seveso II-direktivet skall avgränsas och endast omfatta gruvdrift som har med malmbearbetning att göra, dvs. metallutvinning.
Jag menar att det är tidigt att göra en sådan avgränsning innan kommissionens förslag ens har lagts fram.
Det skulle vara oklokt att göra det vid detta tillfälle.
I stället borde det hållas öppet för alla typer av gruvdrift att täckas av detta direktiv.
När vi behandlade detta ärende i utskottet rådde det stor enighet.
Jag tackar kollegerna för synpunkter och för det stöd som jag har fått.
Vi har också haft ett mycket gott samarbete med kommissionen och ser nu fram mot att ganska snart få de första förslag som utlovats, inte minst denna revidering av Seveso II-direktivet.
Vi hoppas att kommissionen kommer att lyssna på oss vad gäller inriktningen också vid kommande förslag.
Tack för ett gott samarbete.
