# ID: svediakorp-gov415864
# author: Färm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 749
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ledamöter!
Låt mig först tacka föredraganden, Costa Neves, för hans förslag och för ett gott samarbete.
Vi har i budgetutskottet nått eniga ståndpunkter på de allra flesta områden.
Om jag får gissa tror jag att det i år blir principfrågor som dominerar budgetdebatten mer än enskilda budgetposter, frågor som än mer kommer att prägla debatten kommande år.
Jag tänker främst på utvidgningen och utvecklingen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och dess budgeteffekter.
Jag tänker på omvandlingen av jordbruks- och fiskeripolitiken.
Jag tänker dessutom på den inre reformen, inte minst kommissionens förmåga att faktiskt genomföra budgetmyndighetens beslut.
Grundförutsättningen är ganska bekymmersam.
Folkets förtroende för EU sviktar i många medlemsländer.
Samtidigt står vi inför den kanske viktigaste förändringen någonsin östutvidgningen.
Inför denna utmaning måste EU: s förmåga att genomföra sina prioriteringar skärpas avsevärt.
Det är därför oroande, även om en och annan nationell budgetminister applåderar, att genomförandegraden av budgeten är så låg att vi nu måste betala tillbaka 11 miljarder euro till medlemsstaterna.
Problemet med löften om stöd och insatser som försenas eller inte genomförs är en black om foten för hela unionen.
Det är därför bra att kommissionen nu vill öka betalningarna och reformera arbetet i riktning mot ett mer modernt, effektivt och öppet management.
Det får rådet inte ändra på.
Vad gäller sakfrågorna vill jag först ta upp jordbrukspolitiken.
Även om detta är en stor och komplicerad fråga, måste vi nu få ett högre tempo i förändringen.
Innan vi antar budget 2002, framför allt innan vi fullt ut slutför förhandlingarna med de blivande medlemsstaterna, måste vi bli tydligare om den framtida jordbrukspolitiken.
I detta sammanhang vill jag peka på jordbruksutskottets syn.
Detta utskott vill i sina ändringsförslag bekräfta att jordbruksutgifterna skall hållas inom ramarna för budgetplanen, men de vill också, även om det finns tekniska svårigheter, inte minst i ljuset av utvidgningen, omfördela stöd till förmån för en allsidig utveckling av landsbygden, kategori 1B.
Det är bra, och jag anser att vi bör fortsätta på den vägen.
Just nu frågar vi oss annars mest varför kommissionen vill ha så stor reserv för BSE och mul- och klövsjukan när man fortfarande själv har möjlighet att justera själva budgetförslaget.
I fråga om detta vill vi avvakta med vidare ställningstagande tills vi har fått fler svar på våra frågor.
Låt mig också helt kort kommentera det spruckna fiskeriavtalet med Marocko.
När nu detta inte kan genomföras, får det ju följder för fiskeflottorna i flera länder.
Jag tillhör dem som ser med viss skepsis på EU: s stora subventioner inom jordbruks- och fiskeripolitiken, men ändå måste vi förstås beakta problemen för de fiskare som har räknat med nya möjligheter för sitt uppehälle.
Vi måste stödja en offensiv omstrukturering och pröva möjligheten att skapa medel för detta under andra budgetrubriker än kategori 4.
Det behövs dessutom utvecklade förslag från kommissionen.
Även om den förlikning som vi nu går in i framför allt gäller rubrikerna 1, 2 och 5, vill vi ändå ta tillfället i akt att göra några andra påpekanden.
I fjol drev parlamentet fram en extra satsning på sysselsättning och småföretag.
Efter Stockholmstoppmötets vidareutveckling av Lissabonprocessen finns det alla skäl att hålla fast vid denna prioritering.
Då måste vi också undanröja en del av de problem som t.ex.
Bartho Pronk talade om tidigare.
Utöver det pekar vi nu särskilt på området för e-Learning som vi menar måste få resurser för att det skall kunna utvecklas till det nyckelområde detta måste bli om vi dels skall kunna öka tillväxten, dels se till att den blir jämnare fördelad över Europa.
Slutligen: Vi är också oroliga för de externa åtgärderna.
De har varit den största svårigheten 2000 och 2001.
Dessa problem har ju inte försvunnit.
Vi har gjort väldiga utfästelser till Kosovo och Jugoslavien, samtidigt som vi har stora och eftersatta behov i andra ännu fattigare delar av världen.
Detta är en av våra absolut mest viktiga uppgifter, men vi har stora problem som vi måste kunna lösa för att genomföra allt vi har lovat.
Även om det är stora utmaningar inför framtiden, tror jag ändå att vi med god vilja skall kunna lösa dem tillsammans.
