# ID: svediakorp-gov415849
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,522
# sentences: 68
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Tack så mycket!
Jag har förståelse för att Balkan, och i synnerhet det före detta Jugoslavien, väcker stort intresse.
Emellertid är mitt mål här i dag något mer blygsamt.
Vi måste reagera som en europeisk gemenskap inför de händelser som har inträffat under de senaste veckorna, ge tydliga signaler om att vårt stöd till de jugoslaviska myndigheterna och stödja de ansträngningar som har inletts för stabilisering och ekonomiska reformer i landet.
Jag uppskattar kammarens, och i synnerhet Broks ansträngningar.
Processen har accelererat under de senaste veckorna och situationen är komplicerad, vilket gör det svårt för de olika utskotten att uttrycka sina åsikter om det förslag som vi lägger fram i dag.
Som jag sade tidigare är vårt mål begränsat.
Det är ett viktigt mål, men det är begränsat på grund av den svåra ekonomiska situationen i Jugoslavien.
På grund av detta är det nödvändigt att det internationella samfundet ger ett avsevärt finansiellt stöd.
De jugoslaviska myndigheterna har satt igång omfattande planer för ekonomisk reform, vilka har blivit väl mottagna och har godtagits av det internationella samfundet.
Ni har tagit upp den mycket viktiga frågan om givarkonferensen.
Det är sant att man vid denna konferens har stött det övergångsprogram för ekonomisk återhämtning som har utarbetats i samarbete med Världsbanken och även med Europeiska kommissionen.
Den goda nyheten har varit - och Lange har nämnt detta - att det finns tillräckliga medel för att finansiera allt man avsåg.
Det rör sig till och med om ett högre belopp än de 1 250 miljoner dollar som hade beräknats för stöd till Jugoslavien.
Vad bidrar Europeiska gemenskapen med för närvarande?
Vi är i färd med att genomföra vårt samarbete i två etapper.
Ett första delmål är programmet för gemenskapens stöd till återuppbyggnad, utveckling och stabilisering i området, som benämns " Cards-programmet " på 230 miljoner euro för år 2001.
Men utöver detta har vi kommit med ett förslag om 300 miljoner till makrofinansiellt stöd med ett mycket konkret mål, nämligen att minska underskottet i betalningsbalansen.
Vårt mål med detta är naturligtvis att utöka det mandat som gör det möjligt för Jugoslavien att låna från Europeiska investeringsbanken (EIB).
Detta var syftet med kommissionens förslag av den 23 maj, vilket Brok har tagit upp, det vill säga att reagera snabbt, som han uttryckte det, och uppnå Ministerrådets godkännande.
Förslaget har dock, som Brok har påpekat, genomgått vissa förändringar i behandlingen i Ministerrådet, större tonvikt har lagts vid lånedelen och mindre vid bidragsdelen.
Kommissionen håller inte med om denna förändring och jag vill uttryckligen tacka Brok för hans stöd till kommissionens ståndpunkt.
Vi talar dock om ett förslag om makrofinansiellt stöd och vi ställer alltid vissa villkor inom ramen för Europeiska unionen när vi beviljar denna typ av bistånd.
Jag anser inte att det finns några argument för att ändra den modellen.
Vi talar om kompletterande stöd i samarbete med andra internationella institutioner och bilaterala givare med syftet att lätta landets externa finansieringsrestriktioner.
Detta innebär att vi samarbetar med Internationella valutafonden och Världsbanken.
Stödet avser år 2001, även om en eventuell förlängning kan diskuteras, men för närvarande talar vi om finansieringsrestriktionerna för år 2001 och nästföljande år.
Detta slags stöd är som, som ni vet, förknippat med vissa krav på ekonomisk politik och de föreslås inom ett stand by -avtal på ett år som Internationella valutafonden har godkänt.
Som jag sade tidigare består vårt förslag av en bidragsdel på 120 miljoner och en lånedel på 180 miljoner, och lånet skall betalas tillbaka på 15 år med liknande villkor som för de övriga länderna.
I rådets grundavtal har bidragsdelen sänkts till 75 miljoner, och resten är lån.
Med tanke på att Jugoslavien har stora skulder och svårigheter och i samklang med andra liknande uppdateringar som vi har gjort förut, anser vi att kommissionens förslag överensstämmer med vår praxis.
Följaktligen kommer vi att fortsätta att insistera på att de villkor som vi har lagt fram godkänns av rådet.
I Broks betänkande läggs en rad ändringsförslag fram och jag kommer senare att lämna er ett skriftligt meddelande för att ni snabbt skall få exakt information om vår ståndpunkt.
Vårt omdöme om ändringsförslagen är, mycket kort uttryckt, följande: För det första är det inte nödvändigt att ta med hänvisningar till " Cards " i det här konkreta fallet, eftersom vi talar om ett annat slags stöd och inte om Cards-stödet, som har en annan beskaffenhet.
Av den anledningen anser vi oss inte kunna godta några av ändringsförslagen, som 1, 11, 15 och 19.
För det andra, det politiska kravet.
Det makrofinansiella stödet är inte det korrekta instrumentet för att ställa politiska krav.
När det gäller ändringsförslag 2, kan vi således godta det om formuleringen ändras.
Vi har inga problem med hänvisningar till det stöd som unionen redan ger, det avtal som Internationella valutafonden har godkänt, det externa stödet, marginalerna i garantifonden eller det fleråriga finansieringsbeloppet för Jugoslavien; och därför kan vi godta ändringsförslagen 3, 4, 8, 9 och 10.
Vi har något större invändningar mot hänvisningarna till ansvaret för betalningsskyldigheter.
Vi har inga invändningar mot ändringsförslag 5, men att utbetalningarna skall bestämmas av vad andra givare gör är inte ett krav som normalt sett ingår i de makrofinansiella stöden.
Därför är ändringsförslag 13 inte godtagbart i sin nuvarande utformning.
En punkt som ni har lagt fram är hänvisningarna till benämningen exceptionellt stöd.
Naturligtvis är det ett exceptionellt stöd.
Naturligtvis är det tillfälligt.
Detta återspeglas redan i texten.
Följaktligen anser vi att vissa av hänvisningarna inte är nödvändiga, om stödet inte ges längre än till år 2003.
Det kanske blir nödvändigt att åter ta upp frågan år 2003, men att säga nu att vi inte under några omständigheter kommer att göra något år 2003 förefaller oss vara en felaktig ståndpunkt.
Vi anser inte heller att det är nödvändigt med en dubbel hänvisning till att stödet beviljas tillfälligt i ändringsförslag 7.
När det gäller de obligatoriska samråden med så att säga politiskt orienterade organ, anser vi att den politiska debatten redan förs nu och den kommer att föras i rådet.
Men när villkoren väl har definierats måste det först och främst vara Ekonomiska och finansiella kommittén som är det organ som skall genomföra kontrollen av vad vi egentligen talar om, nämligen den praktiska tillämpningen av förslagen.
Därför anser vi inte att de andra villkor som ställs i ändringsförslagen 12 och 14 och i första delen av nummer 16 är berättigade.
Ni begär kompletterande rapporter till parlamentet.
Vi hänvisar till de rapporter som ändringsförslagen 16, 18 och 19 handlar om.
Den rapport som tas upp i ändringsförslag 19 kan vi godta, om det är föregående års upplysningar som avses.
Det är mycket svårt att lämna information för samma år om det inte rör sig om upplysningar som är mycket försenade, men att utarbeta allmänna kompletterande rapporter, förutom den rapport om makrofinansiellt stöd som vi lägger fram varje år, anser vi vara en onödig byråkratisk börda.
Emellertid har vi förståelse för att parlamentet vill utöva sin kontroll och veta hur stödprogrammen genomförs, och var gång parlamentet begär det, står vi till ert förfogande för att tillhandahålla information om igångsättandet av detta stöd.
Men vi anser att det är mycket bättre att reagera på konkreta förslag än att fastställa detta slags formella skyldigheter, som inte alltid fyller sitt syfte.
Slutligen en kommentar om vissa exakta datum som fastställs när det gäller begränsningarna för den första och andra utbetalningen.
Ni säger att den första utbetalningen bör ske före den 31 december och den andra före den 30 juni.
Det finns två problem.
Ett byråkratiskt och administrativt problem: räcker det till den 31 december?
Detta är dock inte den verkliga svårigheten.
Den verkliga svårigheten är nämligen att systemet för makrofinansiellt stöd är förknippat med villkor för ekonomisk politik och att dessa utbetalningar endast kan ske i det fall dessa skyldigheter uppfylls.
Vårt mål är naturligtvis detsamma som ert: att genomföra stödet så snart som möjligt, att betala ut det så snabbt som möjligt och vi kommer att fortsätta på den linjen i nära samarbete med parlamentet.
Avslutningsvis, tackar jag parlamentet för ert stöd till kommissionens förslag om beviljande av makrofinansiellt stöd till Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Jag hoppas att vi under nästa råd kommer att kunna komma fram till ett svar som gör det möjligt för oss att snabbt anta, som Brok sade, denna viktiga utmaning och handla i enlighet med de ståndpunkter vi tidigare har gett uttryck för.
