# ID: svediakorp-gov415774
# author: Davies (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 475
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag skulle vilja börja med att hylla kommissionär Wallström, som är miljökommissionär.
Jag tror inte att någon parlamentariker hyser någon som helst tvekan angående hennes passionerade personliga engagemang för att se till att samtalen i Bonn får ett positivt resultat, och jag skulle också vilja säga tack till min liberala kollega, premiärminister Verhofstadt, för den betoning med vilken han i morse sade att problemet med klimatförändringar är det största enskilda hot som planeten står inför.
En sak som hela denna fråga har fått till följd - om det behövdes - är en stor medvetenhet om att det är en mycket liten planet som vi lever på och att människosläktet, genom sina industriella metoder mycket väl har förmåga att förändra vår miljö.
Till och med USA erkänner nu detta, även om de fortfarande måste lägga fram ett slags praktiskt alternativ till Kyoto-protokollet.
Det finns stora möjligheter med och fördelar i att ta sig an detta problem med hjälp av teknik som är under utveckling eller som har utvecklats för att ändra våra metoder och minska den globala uppvärmningen.
Detta ger samhället stora fördelar, och ekonomiska möjligheter för dem av oss som tar täten, men varför kan vi inte följa upp detta mer effektivt?
Ett problem är starka ägarintressen - och det klassiska exemplet är industrierna med fossila bränslen; ett annat är ett svagt politiskt ledarskap från oss alla - vi är alla ansvariga för detta.
Vi backar när det gäller att fatta beslut som kommer att ogillas kortsiktigt inom våra väljarkårer.
Jag vill se en harmoniserad miljöbeskattning på europeisk nivå, vars mål inte skall vara att samla in mer pengar, utan att förändra metoderna och prioriteringarna och se till att industrin samtidigt har möjlighet att konkurrera på lika villkor.
Vi har upplevt problemen - vi har upplevt problem med bränsleskatt i Storbritannien och på andra platser när politiker egentligen försöker införa skatter som har förtjänster för miljön på detta sätt.
Det märkliga i Storbritanniens fall är förstås att en harmoniserad energibeskattning för bränsleskatter troligen också skulle sänka våra skatter.
Jag har just återvänt från ett besök på Cypern - ett av kandidatländerna - där jag fick reda på att det inte är nog med att det inte finns någon bränsleskatt för användningen av bensin, bensin är faktiskt subventionerat.
Så min fråga till kommissionen är denna: när det gäller praktiska former, när det gäller att faktiskt hantera vad jag hoppas kommer att vara ett positivt resultat från Bonn, hur följer rådet upp den harmoniserade energibeskattningen samtidigt som det hanterar utvidgningen, vilket gör att möjligheten till enhällighet blir så mycket svårare att uppnå om vi faktiskt skulle ha en harmoniserad miljöbeskattning av ett slag som är värt att ha.
