# ID: svediakorp-gov415728
# author: Belder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 415
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I denna gemensamma debatt står efterlevnaden av mänskliga rättigheter inom och utom Europeiska unionen i centrum.
Det har på nytt inspirerat mig att fundera över konceptet mänskliga rättigheter.
Mer än någonsin står detta ämne högt på dagordningen.
Och med rätta, för det förekommer fortfarande fruktansvärda kränkningar.
Men utifrån min kristna livsåskådning vill jag betona att inte heller mänskliga rättigheter står över alla andra normer.
Vid tillämpningen av mänskliga rättigheter handlar det om beskyddande regler för det mänskliga livet i enlighet med det syfte som Herren har med det livet.
I Wuori-betänkandet hanteras detta koncept på ett sakligt sätt.
Det är begränsat till de mest grundläggande mänskliga rättigheterna.
Jag ställer mig emellertid frågan om hur Europeiska unionen med sina begränsade ekonomiska och diplomatiska medel verkligen skall kunna övervaka efterlevnaden av dem.
Unionens politik måste fungera som ett komplement till medlemsstaternas egna möjligheter.
Den enda press som unionen kan utöva via människorättsklausuler i fördrag och avtal undergrävs i detta betänkande genom att en flexibel tillämpning förespråkas.
Vi är förespråkare för att använda den kritiska dialogen, men flexibilitet får inte bli norm för vår politik.
Slutligen, herr talman, vill jag ägna några ord åt Cornillet-betänkandet.
Jag förespråkar som sagt en god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.
Jag tror dock inte att Europeiska unionen har befogenheten att ägna sig åt efterlevnaden i medlemsstaterna på ett så detaljerat sätt.
Jag saknar dessutom skillnaden mellan mänskliga rättigheter och politiska målsättningar hos statsmakter.
Att alltför fanatiskt plädera för att statsmakterna skall agera i människorättsfrågor kan enkelt leda till en begränsning av de medborgerliga friheterna.
Jag vill gå in separat på punkterna 82-84 i Cornillet-betänkandet.
Jag betraktar äktenskapet som en unik gåva från Herren.
Att marginalisera det genom att introducera alternativa samlevnadsformer kommer att tillfoga samhället stor skada.
Detta innebär att jag numera tillhör en minoritet även i mitt eget land.
Ändå håller jag fast vid den goda bibliska inställning som betraktar äktenskapet som varaktig förbindelse mellan man och kvinna.
Jag hoppas helhjärtat att den nederländska regeringen tar tillbaka de beslut den fattat.
Jag uppmanar Europeiska unionens medlemsstater att inte hörsamma uppropet att följa i Nederländernas fotspår.
Försöket i ändringsförslag 24 att begära uppmärksamhet för patienter i livets slutskede är i sig självt vällovligt, men har fått fel innehåll.
Därför har jag begärt en delad omröstning om detta ändringsförslag.
