# ID: svediakorp-gov415693
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 389
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) När man i Maatens betänkande upptäcker de medel som förespråkas för att underlätta det fysiska utbytet av mynt och sedlar från och med den 1 januari 2002 slås man av de bristande proportionerna mellan dessa futtiga knep och problemets omfattning.
Uppenbarligen har hela denna operation utformats från början utan något som helst beaktande av de svårigheter som människor möter i sitt dagliga liv.
Och det fortsätter så.
Vad tjänar det egentligen till att släppa ut sedlar i euro några dagar i förväg för att medborgarna skall kunna vänja sig vid det (denna punkt är för övrigt ännu inte uppnådd), när man samtidigt ser att inget ekonomiskt stöd kommer att ges till de små handlarna som kommer att påtvingas orimliga åtgärder, att ingen garanti om ersättning för falska euro kommer att beviljas och att förslaget att låta den nationella valutan finnas kvar för att underlätta livet för våra landsmän högmodigt förkastats.
Det visar sig i dag - men är det verkligen en överraskning? - att allmänheten är föga entusiastisk.
I Maatens rapport noteras till och med när det gäller informationskampanjer att " man berättigat kan konstatera i vilken utsträckning resultaten varit en besvikelse hittills " (motivering, sid 16).
Men hans reaktion är oroande: enligt honom måste man för att motivera de små företagen hota med olika behandling om euron inte antas efter den 1 januari 2002: " Med tanke på att " mjuka " informationskampanjer knappast påverkat de små och medelstora företagen finns det anledning att vara tydligare " (ibidem).
På så sätt kommer Europa att massivt ingripa i våra landsmäns dagliga liv från och med den 1 januari 2002 men det kommer att vara till det sämre, för de kommer att omedelbart och på ett påtagligt sätt bli medvetna om att hela denna operation av massivt utbyte endast kunde uppstå i en hjärna som är fullständigt omedveten om - eller till och med främmande för - de mest blygsamma praktiska problem, och att den bara kunde blomstra i ett institutionellt system som är avskuret från folken.
Vi hoppas bara att det kommer något gott av det onda, och att denna erfarenhet i morgon kan användas för att ge Europa en nyorientering.
