# ID: svediakorp-gov415610
# author: Michel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,092
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, mina damer och herrar parlamentsledamöter!
Alltsedan början har unionen med stor uppmärksamhet och oro följt utvecklingen av krisen i den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Unionen har också spelat en mycket aktiv roll när det gäller att finna en fredlig lösning på konflikten.
Sedan april har GUSP: s höge representant, Javier Solana, vid flera tillfällen rest dit och såväl i Skopje som på andra platser träffat politiska myndigheter och företrädare för de huvudsakliga etniska grupperna i landet, för att informera sig om situationen och uppmuntra till en politisk lösning på krisen.
I april reste också en ministertrojka från unionen bestående av Lindh, Patten och Neyts till Skopje.
Den 10 april 2001 undertecknade Europeiska unionen och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i Luxemburg ett stabiliserings- och associeringsavtal, det första mellan Europeiska unionen och ett land på Balkan.
Detta bidrog till att ge unionen en grundläggande och oomtvistlig roll i strävan efter en lösning på krisen.
Den gav oss dessutom ett påtryckningsinstrument mot parterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Alltsedan de första demonstrationerna har Europeiska unionen strängt fördömt våldet som begåtts av extremister av albanskt ursprung och uppmanat dem att genast sätta stopp för det, lägga ned vapnen och dra sig tillbaka.
Unionen har också bestämt krävt av myndigheterna i Skopje att visa prov på anspråkslöshet i de militära motdragen mot rebellernas provokationer, och har betonat behovet av att fortsätta dialogen mellan etniska grupper för att genomföra brådskande och nödvändiga reformer för att lösa konflikten, särskilt reformer som gäller rättigheter för och skydd av minoriteter.
Detta borde också bidra till att isolera extremisterna, genom att tydligt skapa framtidsutsikter om hopp för alla berörda befolkningar.
Europeiska unionen och den höge representanten Solana gladde sig därför åt avtalet den 11 maj om att bilda en bred koalitionsregering som innefattar ledarna för de största slaviska och albanska politiska partierna, som valts demokratiskt.
Unionen har uppmanat dem att intensifiera sina ansträngningar för att snabbt åstadkomma konkreta och substantiella resultat i de största frågorna som är föremål för den pågående dialogen.
Vid Europeiska rådet i Göteborg bekräftade stats- och regeringscheferna på nytt behovet av en fredlig lösning på krisen.
Detta innebär på det politiska planet att en verklig politisk dialog inleds inom sammanslutningen med regeringarna beträffande alla frågor som diskuteras, inbegripet de konstitutionella reformerna.
Europeiska rådet har uppmanat de lokala politiska krafterna att åstadkomma resultat så snart som möjligt.
Tidsgränsen är rådet (allmänna frågor) den 27 juni.
När det gäller säkerhetsavsnittet fördömde Europeiska rådet i mycket tydliga ordalag extremisterna och användandet av våld.
Rådet betonade att det var nödvändigt att uppnå ett hållbart eldupphör som godkänts av parterna, vilket skulle kunna kräva ett minimum av direkta eller indirekta kontakter dem emellan.
I det hänseendet har Europeiska unionen och Nato möjlighet att agera mellanhand eller underlätta processen.
Nedrustningsplanen som föreslagits av president Trajkovski är den andra pelaren när det gäller säkerheten.
Den ger Nato en central roll i processen, eftersom dess eventuella närvaro liksom Europeiska unionens observatörer på fältet betraktas av parterna som en nödvändig förtroendebeståndsdel.
Nato har redan vidtagit nödvändiga åtgärder för att kunna genomföra detta.
Ett ingripande i syfte att avväpna de albanska rebellerna omfattas emellertid av precisa säkerhetsvillkor som hittills inte uppfyllts av parterna.
Slutande av ett hållbart eldupphör på grundval av ett politiskt avtal som syftar till att utveckla en förhandlingslösning på krisen är grundläggande beståndsdelar i detta.
I det hänseendet bör noteras att Europeiska unionen alltsedan krisens början samordnar sitt arbete med Nato, genom periodiska och ofta återkommande gemensamma möten mellan Nato och kommittén för säkerhet och politik, genom regelbundna förbindelser mellan olika sekretariat, och genom direkta kontakter mellan den höge representanten Solana och Natos generalsekreterare Lord Robertson.
Dessa två ansvariga har också gemensamt besökt f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och då framfört ett konstant och entydigt budskap till parterna från det internationella samfundet.
I syfte att garantera en permanent politik i Skopje kom man vid Europeiska rådet i Göteborg överens om att utnämna en särskild företrädare för unionen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Rådet (allmänna frågor) den 25 juni utnämnde den tidigare franske försvarsministern François Léotard till denna post och han finns sedan torsdagen den 28 juni i Skopje.
Léotards mandat innebär till att börja med att upprätta och bibehålla kontakter med regeringen i den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien liksom med berörda parter i den politiska processen.
Det innebär också att erbjuda råd och stöd från Europeiska unionen till den pågående dialogen, en nära förbindelse med ordförandeskapets och kommissionens företrädare på plats, med medlemsstaternas uppdragsansvariga och de europeiska observatörerna.
Det innebär också att upprätta och bibehålla kontakter med övriga behöriga internationella och regionala aktörer, inbegripet Nato, OSSE och Förenta nationerna, naturligtvis i syfte att säkerställa nödvändig samordning.
Det innebär även att i förekommande fall bidra till att tillämpa eventuella avtal och på nära håll följa all utveckling och alla initiativ när det gäller säkerhet i samarbete med behöriga organisationer.
Den väg som skall följas av det belgiska ordförandeskapet har alltså tydligt märkts ut av besluten och det synsätt Europeiska unionen antagit de senaste månaderna, genom att använda de instrument som tagits upp, genom det avsevärda engagemanget från den höge representanten Solana, liksom Léotards åtgärder på plats.
Europeiska unionen visar sitt aktiva åtagande i denna kris.
Denna ansträngning i syfte att bidra till snabba och påtagliga framsteg sker också i samarbete med andra berörda aktörer, bl.a. det amerikanska sändebudet Pardew, liksom med berörda internationella organisationer på fältet.
För det nya ordförandeskapet handlar det på detta stadium om att fortsätta att tålmodigt och beslutsamt uppmuntra den politiska dialogen i den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
I det sammanhanget måste man glädjas åt att ett avtal under president Trajkovskis ledning slöts i går natt för att på nytt inleda den politiska dialogen mellan de politiska partierna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
Till följd av detta avtal planeras intensiva möten under de kommande dagarna.
Betoningen kommer särskilt att ligga på konstitutionella frågor, i förlängningen av Badinters uppdrag på plats nyligen.
Samtidigt kommer avsnittet om säkerhet att, i samarbete med Nato, fortsätta med samma beslutsamhet, eftersom de två aspekterna på krisen är förbundna med varandra och bör gå framåt parallellt.
