# ID: svediakorp-gov415606
# author: Verhofstadt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 745
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Jag skulle först och främst vilja tacka de olika talarna och framför allt gruppledarna.
Jag skulle också vilja tacka ordföranden för kommissionen, Romano Prodi, för hans ord.
Jag skulle allt som allt vilja framföra fyra anmärkningar till de olika förklaringarna.
Först och främst i fråga om resultatet av den irländska folkomröstningen och i fråga om förslagen att ta den irländska folkomröstningen som förevändning för att hävda att vi i själva verket behöver mindre Europa.
Det skulle vara resultatet av denna irländska folkomröstning, åtminstone om vi skulle ta hänsyn till den.
Men det anser jag vara ett förenklat synsätt.
Det finns mycket riktigt ett demokratiskt underskott i Europa, men detta demokratiska underskott kan man inte lösa genom att skapa mindre Europa, däremot genom att skapa mer demokrati i Europa.
(Applåder) Jag anser att ett sådant förhållningssätt helt klart inte är något arrogant förhållningssätt.
Jag har alltid, även under rådets möte i Göteborg, förespråkat att vi inte får inta något arrogant förhållningssätt gentemot de irländska väljarna genom att säga: " det finns inget problem, vi bryr oss inte om det och vi fortsätter precis som om det inte är någonting som är på tok. "
Nej, vi måste ta detta " nej " på allvar och ta med det i våra reflexioner.
Det finns något att göra.
Det är dock en oacceptabel lösning att av det irländska " nejet " dra slutsatsen att vi då på nytt måste lägga i backen med Europeiska unionen.
Min andra anmärkning gäller konventet.
Jag är överens med olika talare om att regeringarna också måste vara företrädda där på hög nivå, för det skulle vara ett misstag att lämna regeringarna utanför och enbart ha representation på låg nivå med resultatet att det skulle kunna uppstå en kortslutning mellan resultaten från konventet och den regeringskonferens som normalt sätt skall anordnas 2004.
För övrigt anser jag att vi måste sörja för att de konstitutionella regionerna engageras under hela processen.
Den tredje kommentaren jag vill göra, herr ordförande, gäller den europeiska konstitutionen.
Jag tror att vi också under debatten måste betona det som är positivt.
När man för några år sedan talade om en europeisk konstitution var det en idé som föreföll omöjlig att genomföra.
I dag kan jag konstatera att alla europeiska politiska ledare har tagit ställning för en europeisk konstitution i de tal som hållits de två senaste åren.
Jag tror därför att det bestämt finns en idé i Laekenförklaringen som är genomförbar.
För det fjärde vill jag framföra en anmärkning gällande Nicefördraget.
I likhet med kommissionens ordförande anser jag det vara absolut nödvändigt att detta fördrag ratificeras.
Jag behöver ingen redogörelse för de svaga punkterna i Nicefördraget.
Vi diskuterade och debatterade det oupphörligen under fyra dagar och till klockan fyra på morgonen.
Jag tror dock att fördelarna är mycket större än nackdelarna.
Fördelen är att utvidgningen av unionen äntligen kan äga rum, en utvidgning som är mer än en utvidgning.
Det är en omvandling varigenom den europeiska enheten äntligen skall komma till stånd.
Det är därför också absolut nödvändigt att ratificera detta fördrag snabbt.
Slutligen, det har inte bara varit en, utan det har varit flera talare som har frågat sig om inte allt detta är för ambitiöst, som varnar för att det huvudsakligen skall röra sig om de handlingar det gäller när allt kommer till kritan.
Låt mig omedelbart meddela att jag inte har för avsikt att leka Ikarus, för det var en av de antydningar som framfördes alldeles nyss.
Jag tror att det nu är nödvändigt att viktiga reformplaner kommer på bordet.
Den som för tio år sedan sade att vi skulle ha en enda europeisk valuta blev i själva verket också kallad för idealist.
Detsamma gällde för införandet av den inre marknaden när idén om den inre marknaden lades fram för tjugo år sedan.
Jag vill inte leka Ikarus, men min devis är densamma som den förste ordföranden för Europeiska kommissionen, Hallstein, hade, och han sade: " Den som inte tror på under i europeiska frågor, han är ingen realist. "
Det förefaller mig vara en bättre rekommendation.
(Applåder)
