# ID: svediakorp-gov415549
# author: Van Velzen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 350
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I första hand vill jag tacka föredraganden för det utmärkta samarbetet och det fina sätt som hon formulerat sitt betänkande på.
Jag vill ta upp ett par punkter.
För det första metoden för registrering av en " .EU " -domän.
Principen för registreringspolitiken är att den som vill registrera en " .EU " -domän även har de tillhörande rättigheterna till märkesnamn.
I det sammanhanget måste två intressen vägas in.
Å ena sidan förhindrande av missbruk och å den andra att göra registreringen så enkel som möjligt för små och medelstora företag och för medborgare.
Det finns två möjliga modeller för det.
Den första modellen är att från början ställa mycket höga krav innan någon får ett sådant " .EU " -domännamn och sedan leder det till att man får för få namn eftersom hindren är för höga.
Den andra modellen är att man i efterhand ingriper om det oförmodat ändå blir tal om missbruk eller spekulation.
Därför vill jag peka på ändringsförslag 34 i vilket det står bra formulerat.
Vi föredrar den andra modellen eftersom den andra modellen är mycket vänligare mot de små och medelstora företagen, i mycket större utsträckning leder till domännamn och även till många fler domänregistreringar, tror jag.
Jag tror att det är den rätta vägen.
Min andra punkt är öppenheten gentemot medborgare och företag.
För EU-medborgare ger " .EU " tydlighet.
Det anger nämligen att det endast går att registrera personer och företag som är juridiskt etablerade inom EU.
Det är ändringsförslag 24.
Det betyder mer rättssäkerhet, mer förtroende och mer tillväxt för e-handeln inom Europeiska unionen.
Det är ju det som det handlar om när allt kommer omkring, tycker jag.
Slutligen också min tredje punkt.
Hela det här passar in i den EU-politik som vi vill föra.
Vi vill inta en position med stora möjligheter inom kunskapssamhället.
Jag tycker att " .EU " -domänen är en bra signal om detta och jag stöder det helhjärtat.
