# ID: svediakorp-gov415252
# author: Gollnisch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 262
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, kära kolleger!
Den överenskommelse som vår föredragande Jürgen Zimmerling uppnått är en kompromiss rörande en mycket intressant fråga.
Den har kritiserats av vissa konstnärsgrupper som har uttalat att de, egendomligt nog, ansåg att det nya direktivet skulle åstadkomma en icke godtagbar orättvisa mellan kända konstnärer och konstnärer som har det svårt och att det inte skulle hjälpa de konstnärer som är mest behövande.
I själva verket hävdar man att det skulle röra sig om en snedvridning mellan en minoritet av privilegierade konstnärer vars verk säljs på konstgallerierna och i konstaffärerna och majoriteten av konstnärerna som officiellt skulle förvägras följerätten eftersom deras verk saluförs privatpersoner emellan eller säljs till museer av privata samlare.
Fastställandet av den lägsta beloppsgränsen för tillämpningen av följerätten har uppenbarligen varit föremål för långa diskussioner: mellan 1 000 och 4 000 euro kom man fram till en kompromiss beträffande summan 3 000 euro, vilket är ett skäligt belopp.
Mer oroväckande är däremot avvikelsen från regeln om likhet inför lagen, vilket riskerar att ge anledning till besvär inför EG-domstolen i Luxemburg.
Detta blir nämligen en följd av det långt framskjutna datumet för direktivets ikraftträdande för de stater som ännu inte tillämpar följerätten.
Jag syftar på år 2010.
I vilket fall som helst kan man frukta att följerätten i sig själv - hur lovvärd tanken än må vara - som föregående talare påpekade i själva verket skapar en byråkrati som mer riskerar att paralysera konstmarknaden än att på ett rättmätigt sätt gottgöra berörda upphovsmän.
