# ID: svediakorp-gov415248
# author: Dehousse (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Av de femton medlemsstaterna i unionen har tolv infört följerätt vad gäller vidareförsäljning av konstverk.
En av de tolv staterna tillämpar inte lagstiftningen medan tre stater ännu inte utnyttjat denna metod.
Eftersom de befintliga lagstiftningarna skiljer sig avsevärt, inte bara vad gäller det exakta föremålet utan också vad gäller de procentsatser som skall tillämpas och de personer som skall vara ersättningsberättigade innebar detta en brist för den inre marknaden.
Den kompromiss som parlamentet, rådet och kommissionen kommit fram till syftar till att avhjälpa denna brist och att förhindra den snedvridning av konkurrensen som gemenskapen för närvarande lider av.
För övrigt innebär följerätten en gottgörelse för konstnärerna eller för deras rättsinnehavare eftersom den utjämnar förhållandet att de lagar som styr konstmarknaden oftast först så småningom ökar i värde, medan en konstnär inte kan vänta till sin ålders höst för att kunna leva av sin konst.
Slutligen utgör följerätten en sorts skatt på ekonomiska spekulationer inom konstens område.
Det är en skatt som konstmarknaden utan svårighet kan uthärda, vilket bevisas av de speciella momsskatteregler som infördes på konstföremål genom direktiv 94 / 5.
Dessa speciella regler hindrade på intet sätt att försäljningen ökade, även i de stater som inte tillämpade någon momsbeskattning.
Föredraganden har yttrat det som behövde sägas om den kompromiss som ingåtts och som jag personligen givit mitt stöd.
I och med denna kompromiss har Europaparlamentet uppnått två väsentliga saker:
å ena sidan sänkningen till 3 000 euro av den lägsta beloppsgränsen för följerätten, viket i och för sig är mycket, men som skulle kunna justeras nedåt om kommissionen ansåg det vara nödvändigt och som blir mer godtagbar såvida man behåller möjligheten att tillämpa nationella tröskelvärden som är lägre än gemenskapens;
å andra sidan har man avvisat möjligheten att erhålla den överdrivet långa tidsfristen på 15 år som ministerrådet behöll i den text som antogs där vid första behandlingen och som nu har skurits ned till högst sex år.
Detta prejudikat hade införts vid en synnerligen olämplig tidpunkt, nämligen just då gemenskapen förbereder utvidgningen till nya medlemsstater.
Eftersom den yttre konstmarknaden för övrigt inte misstagit sig vad gäller betydelsen av det utkast som vi i dag skall rösta om i parlamentet finns det ingen anledning att förkasta det, vilket är anledningen till att vår grupp kommer att rösta för det.
