# ID: svediakorp-gov415196
# author: Pérez Royo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 648
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Det protokoll som vi i dag föreslås anta, mellan Europeiska unionen och Islamiska förbundsrepubliken Komorerna har sitt ursprung i ett inledande avtal 1988 och det handlar om den femte perioden i detta avtal.
Det är med andra ord fjärde gången som det inledande avtalet förnyas.
Det avtal vi i dag skall rösta om bibehåller en kontinuitet i förhållande till de tidigare i samklang med flertalet avtal av detta slag som Europeiska unionen undertecknat.
Avtalet upprätthåller, som jag nämnde, en kontinuitet i förhållande till de föregående.
Man inför endast smärre kvantitativa ändringar avseende antalet båtar med tillstånd att fiska och storleken på fångsterna och också smärre ändringar när det gäller kvantitet, som dock är märkbara när det gäller strukturen på det ekonomiska stödet från unionen och de företag som drar nytta av avtalet.
Den tillåtna fångstvolymen fastställs till 4 600 ton, något över det tidigare avtalet som låg på 4 500 ton, men rätt så mycket under de historiska nivåerna från 1988 till 1994 som låg på 6 000 ton.
När det gäller antalet fartyg som tillåts fiska fastställs de till 65.
40 notfartyg för tonfisk och 25 fartyg för ytfiske med backor / långrev.
Det är en ökning av båtar från 60 till 65.
Av dessa kommer notfartygen för tonfisk från följande länder: Frankrike 21, Spanien 18 och Italien 1.
När det gäller fartygen för ytfiske med backor / långrev är de flesta spanska och några från Portugal.
Man bör lägga märke till att även om antalet båtar har ökat så har antalet notfartyg för tonfisk minskat, vilka är de som ger den största volymen i fångster räknat.
De går från 44 till 40 och fartygen för ytfiske med backor / långrev har ökat från 16 till 25.
Dessa siffror speglar just den verkliga användningen under det tidigare avtalets giltighetstid, som gick från 75 till 80 procent för notfartygen för tonfisk och 90 procent för fartygen för ytfiske med backor / långrev, vilka är just de som nu ökas i antal.
När man övergår till det ekonomiska bidraget måste man uppmärksamma att det fastställs till en summa som ligger något över en miljon euro.
Rent konkret 1 050 750 euro, dvs. motsvarande 350 000 euro per år som avtalet gäller.
Den huvudsakliga ändringen i punkten handlar om strukturen på det ekonomiska stödet.
I det tidigare avtalet delades de upp i 50 procent för var och en av delarna i de fonder som anslagits som kompensation och de som destinerades till specifika insatser targeted measures, dvs. stödåtgärder för utveckling av den lokala fiskerisektorn, tekniska program etc.
I det nya avtalet ligger fonderna för dessa specifika åtgärder, targeted measures, däremot på 60 procent av det ekonomiska bidraget.
Det innebär att man så att säga anstränger sig mer för att bidra till utvecklingen istället för det rent kommersiella.
Man ändrar också fördelningen av kostnaderna för avtalet.
Gemenskapens bidrag till budgeten minskar med 2,7 procent och i stället ökar fartygsägarnas bidrag med 35 procent.
I konkreta termer blir det en avgift som går från 20 till 25 euro per ton i fångsten.
Det handlar om ett rättvist och balanserat avtal som förenar de olika intressena och de olika delar som oundvikligen påverkas i detta slag av avtal.
Det vill säga i första hand Islamiska förbundsrepubliken Komorernas intressen, Europeiska unionens intressen, de företags intressen som kommer att dra nytta av avtalet och slutligen, men inte självklart minst betydande är aspekten att bevara bestånden.
Det handlar som sagt om ett rättvist och balanserat avtal som röstats fram av en mycket bred majoritet i utskottet och som jag nu begär kammarens röst för.
