# ID: svediakorp-gov415192
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,317
# sentences: 59
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Tack, ärade ledamöter.
Jag vill tacka föredraganden, Redondo Jiménez, och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för betänkandet om förslaget till rådets direktiv om gemenskapsåtgärder för att bekämpa klassisk svinpest.
Det främsta syftet med kommissionens förslag är att uppdatera de befintliga kontrollbestämmelserna om svinpest, och även ta hänsyn till den nyaste kunskapen och de erfarenheter som har vunnits när det gäller att kontrollera sjukdomens orsaker.
I förslaget tas även hänsyn till utvecklingen av nya diagnosredskap och vaccin och till de yttranden som Vetenskapliga kommittén har gjort i dessa frågor.
Parlamentet är väl medvetet om att ett större utbrott av klassisk svinpest inträffade i ett flertal medlemsstater under 1997-1998.
Denna kris ledde till att kommissionen började se över gemenskapens lagstiftning om den här frågan och att se på möjligheterna att införa bestämmelser för användning av de så kallade markörvaccinen som ett kompletterande hjälpmedel mot sjukdomen i nödfall.
Brådskan med den här översynen har ökat med anledning av det oroande utbrottet i Förenade kungariket förra året, och i dag har vi bekräftelser på ett utbrott i Lérida i Katalonien i Spanien.
Kommissionen har omedelbart fattat ett beslut i fullt samråd med de spanska myndigheterna om att införa importrestriktioner från denna region.
Detta beslut kommer att omprövas vid ett av Ständiga veterinärkommitténs sammanträden, vilket är planerat att äga rum denna vecka.
Det beslut som fattas i dag har omedelbar effekt till den 30 juni och kommer att omprövas under tiden.
Innan jag började mitt inlägg i den här debatten hade jag ett kort telefonsamtal om den här frågan med den spanska jordbruksministern.
Ett enda jordbruk berörs, och det gläder mig att kunna säga att han informerade mig om att alla de djur som flyttades från det jordbruket innan bekräftelsen har slaktats.
Emellertid måste vi fortfarande vara mycket försiktiga när det gäller detta problem.
Situationen måste följas upp mycket noggrant, och jag kommer gärna att hålla parlamentet informerat om den utveckling som sker.
Om vi går tillbaka till detta förslag, och till markörvaccinering i synnerhet, finansierade kommissionen särskilda försök och forskningsprojekt.
Genom denna forskning uppnåddes mycket värdefulla resultat.
När kommissionen utarbetade sitt förslag var det ett grundläggande syfte att varsamt bana väg för en möjlig användning av dessa vaccin.
Naturligtvis kan användning av vaccinen endast komma i fråga i en nödsituation och när det väl finns laboratorieanalyser tillgängliga som gör det möjligt att skilja mellan vaccinerade respektive infekterade djur.
Här måste jag betona vikten av att undersökningarna är effektiva, vilket är en annan fråga än själva markörvaccinationerna.
Det är uppmuntrande att parlamentets utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling, den ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och medlemsstaterna i stor utsträckning stöder kommissionens sätt att gripa sig an denna känsliga fråga.
Detta kontrasterar mot situationen för några år sedan, när experterna själva hyste relativt olika åsikter.
Detta är en påminnelse om hur viktiga vetenskapliga undersökningar är för att få svar på tekniskt komplicerade frågor som denna.
Jag är medveten om att Redondo höll en intressant och viktig offentlig utfrågning när hon utarbetade sitt betänkande med experter på svinpest från flera medlemsstater i syfte att bättre förstå de framsteg som har gjorts efter utbrotten från 1997-1998.
I sitt betänkande stöder Redondo de huvudsakliga aspekterna i kommissionens förslag i hög grad och jag är naturligtvis mycket glad över detta.
Tillåt mig emellertid att ta upp de föreslagna ändringsförslagen i detalj.
Jag kommer att börja med de ändringsförslag som kommissionen inte kan godta.
Kommissionen kan inte godta ändringsförlagen 2-5, 26, 28 och 30, eftersom de går utanför detta direktivs räckvidd.
Jag förstår att den nyligen inträffade mul- och klövsjukkrisen har föranlett parlamentet att ta upp vissa närliggande problem som har med djurhälsa att göra, vilka vi naturligtvis måste ta itu med.
I betänkandet behandlas till exempel genomförandet av kontroller av import av levande djur, produkter, spårbarhet, finansiering av kostnader i samband djursjukdomar och framtida problem med djurhälsa som kan uppstå i och med utvidgningen.
Jag delar parlamentets oro.
Men dessa komplicerade frågor kan inte behandlas i det här direktivet.
Jag har redan informerat kammaren om att kommissionen kommer att ta upp dessa frågor i ett separat rättsligt ramarbete innan årsslutet.
Kommissionen kan heller inte godta ändringsförslagen 6-8, 12, 16-18, 22, 24, 25 och 29, som innehåller vissa tekniska detaljer av förhållandevis mindre vikt.
När det gäller dessa, anser kommissionen att texten i vårt förslag är lämpligare.
Ändringsförslag 15 rör inrättandet av gemenskapsfinansierade marknadsstödsåtgärder i de fall förbudet mot förflyttning av djur förlängs på grund av ett utbrott av svinpest.
Kommissionen kan inte godta detta ändringsförslag eftersom sådana beslut måste fattas från fall till fall.
Den rättsliga grundvalen för att göra detta finns redan i ramverket för den inre marknadsorganisationen för svinkött.
Det har redan bevisats att denna mekanism är effektiv och det finns inte behov av ytterligare rättsliga bestämmelser i det här avseendet.
Ändringsförslagen 20 och 21 berör olika myndigheters roll i kontrollen av klassisk svinpest hos vildsvin.
Kommissionen kan inte godta dessa ändringsförslag eftersom det är medlemsstaternas skyldighet att säkerställa att alla myndigheter som eventuellt kan vara involverade i kontrollen av sjukdomen ges en egen roll.
Deras samarbete måste garanteras för att säkerställa en korrekt utrotning av sjukdomen.
Ändringsförslag 23 handlar om införandet av en artikel om möjlig användning av markörvaccin.
Som jag redan har sagt är kommissionen och parlamentet överens i den här viktiga frågan.
Kommissionen kan emellertid inte godta det här ändringsförslaget eftersom vårt förslag redan innehåller omfattande bestämmelser om markörvaccin.
Vi kommer dock ta hänsyn till parlamentets anmärkningar i en ny redogörelse.
Ändringsförslagen 20 och 29 handlar om den rättsliga status som diagnostikhandboken för klassisk svinfeber skall ha, vilken kommissionen ämnar anta.
Efter att detta direktiv har antagits, vilket sker efter att Ständiga veterinärkommittén har lämnat sitt yttrande, föreslås det i betänkandet att denna handbok skall inlemmas som bilaga till själva direktivet.
Kommissionen anser att en sådan åtgärd skulle kunna skapa förvirring ur rättslig synpunkt och kan därför inte godta dessa ändringsförslag.
Emellertid kommer vissa ändringar att införas i texten för att förstärka konceptet, men handboken måste vara en grundläggande del av gemenskapens lagstiftning om svinpest.
I ändringsförslagen 24 och 25 konstateras behovet av vissa övergångsbestämmelser om beredskapsplaner, vilket faktiskt redan finns i artikel 28 i förslaget.
Även om kommissionen delar parlamentets åsikter kan vi inte godta dessa ändringsförslag.
Däremot kan kommissionen helt eller delvis godta ett antal ändringsförslag.
Även i dessa fall behöver formuleringarna dock förändras.
Detta berör inte bara vissa tekniska aspekter av direktivet, som desinfektion av anläggningar eller annat infekterat material och stickprovsundersökningar av misstänkta svin, utan även vissa mer substantiella och känsliga frågor, som vaccinering med markörvaccin och införandet av ett förbud om att utfodring av svin med matavfall.
När det gäller denna sista fråga kan jag bara tillägga till det jag redan sade under förra tisdagens debatt om förordningen om animaliska biprodukter, att kommissionen är fast besluten att säkerställa att det finns förenlighet mellan detta direktiv och nämnda förordning.
Sammanfattningsvis kan kommissionen helt eller delvis godta följande ändringsförslag på villkor att nödvändiga ändringar görs i formuleringarna: ändringsförslag 1, 9-11, 14, 19, 27, 31 och 32.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 2-8, 12, 13, 15-18, 20-26, 28-30 och 33-37.
För att avsluta, ärade kolleger, vill jag än en gång tacka Redondo och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling för detta utmärkta betänkande och för deras stöd.
