# ID: svediakorp-gov415149
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Man kan inte tala om Malaysia utan att tänka på statens kloke grundare på 1950-talet, Tunku Abdul Rahman, som klarade av att på ett klokt sätt integrera folken och religionerna och skapa jämvikt dem emellan, genom att han behandlade alla rättvist.
Han påminner om en figur i den europeiska historien, om kejsar Karl IV, luxemburgare precis som Astrid Lulling, som klarade av att integrera tyskar och tjecker, fransmän och italienare i Europas centrum, och som med den gyllene bullan skapade medeltidens mest moderna och mest välbalanserade författning för romarriket.
Denna roll som Karl IV utövade i Europa utövade, som sagt, Tunku Abdul Rahman på 1900-talet i Malaysia, för han lyckades förena hinduer, muslimer och buddhister, malajer, tamiler och kineser, och detta i en federalistisk skapelse med nio olika sultanfamiljer i spetsen, vilka avlöser varandra i en mycket insiktsfull rytm i ledningen för denna flerfolksstat.
En sådan ömtålig skapelse är baserad på respekten för den andres kultur.
Den är baserad på respekt för rätten.
Den är naturligtvis framför allt baserad på respekten för rättsstatsprincipen.
Därför är det ytterst problematiskt att denna känsliga jämvikt sedan några år tillbaka störs allt mer av premiärminister Mahathirs centralistiska personlighet.
Först och främst slutade han respektera de enskilda staterna, sedan slutade han, genom att missbruka den muslimska tron, visa respekt för de andra religionerna och rubbar nu också jämvikten mellan nationaliteterna.
Till detta hör att hädanefter, med den så kallade lagen om intern säkerhet, beläggs även politiska rivaler från det egna lägret med munkavle och rättsstatsprincipen i Malaysia trängs tillbaka allt mer.
Detta är ytterst oroväckande, för Malaysia befinner sig i en viktigt geopolitisk situation.
Det är också ett viktigt land ekonomiskt sett.
Det är framför allt en viktig beståndsdel i Asean, vår partnergemenskap i Sydostasien.
Därför måste vi arbeta hårt för att Malaysia skall återvända till Abdul Rahmans anda, eller till luxemburgarnas anda, som har spelat en så framstående integrerande roll just i vår Europeiska union.
Jag tror faktiskt att Mahathirs tid är förbi och att det är nödvändigt att nya demokratiska krafter kommer till makten i det här landet, som återinför rättsstatsprincipen där, för att denna komplicerade skapelse av många folk och många religioner inte skall hamna i ett blodbad genom överdriven centralism och totalitarism.
(Applåder)
