# ID: svediakorp-gov415066
# author: Sacrédeus (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 269
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Detaljreglering är inte rätta vägen.
Följaktligen kan det inte vara EU: s eller Europaparlamentets uppgift att fastställa regelverket för stegars lutning, hur de placeras i förhållande till byggnader eller att de inte får vila på ett glidande underlag.
Hur riktigt i sak och vällovligt detta än är kan det inte falla under europeisk politisk kompetens.
Denna gränsdragning måste Europaparlamentet klara genom att visa återhållsamhet med vad man ägnar sig åt och söker beslutskompetens över.
Den rimliga lösningen hade varit ett direktiv enligt vilket medlemsländerna blir skyldiga att vidta lämpliga och tillräckliga åtgärder för att tillförsäkra en viss nivå av säkerhet på arbetsplatsen.
En gemensam marknad bör ha vissa minimiregler och gemensamma mål för att uppnå bättre hälsa och säkerhet på arbetsplatser.
Däremot är det förkastligt att på EU-nivå detaljreglera hur dessa mål skall uppnås.
Vi svenska kristdemokrater ser det som en högt prioriterad uppgift att arbeta för en tydligare kompetensfördelning mellan EU och medlemsstaterna.
EU: s lagstiftning måste hållas ren från detaljregleringar, och i ny lagstiftning måste hänsyn tas till subsidiaritetsprincipen.
EU-direktiv bör i allt väsentligt syfta till att sätta upp mål, inte till att reglera detaljer och beskriva vägen till målet.
Låt medlemsstaterna själva avgöra hur regler och förordningar för arbetstagares hälsa och säkerhet skall utformas för att direktivets målkrav skall uppnås på bästa sätt.
Europaparlamentariker förväntas visserligen, liksom nationella politiker, behärska en rad ämnesområden och förhålla sig till ett brett spektrum av politiska frågor.
Regler om stegars förankring och stödsystem kan dock knappast höra till dessa.
