# ID: svediakorp-gov415046
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,336
# sentences: 72
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag skulle till att börja med vilka tacka föredraganden, Martínez Martínez, och ledamöterna av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för regionalpolitik, transport och turism, budgetutskottet och utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden för dessa betänkanden som på ett utförligt och konstruktivt sätt tar itu med den komplexa frågan om de yttersta randområdena.
Låt mig nämna några siffror om nackdelarna för dessa områden.
Sex av de sju yttersta randområdena har en genomsnittlig percapitainkomst som ligger mellan 40 och 55 procent av det europeiska genomsnittet vilket därmed hör till den lägsta i unionen.
Arbetslöshetssiffrorna i fem av dessa områden hör med 21 till 37 procent av den arbetsföra befolkningen till de högsta i Europeiska unionen.
Det första förslaget handlar om strukturfondens tillåtna nivå.
Den högsta tillåtna nivån på fonden har - och det är nytt - för alla yttersta randområdena fastställts vid 85 procent av de ytterligare totalkostnaderna.
Den högsta tillåtna nivån av fondmedel vid investeringar i små och medelstora företag har höjts från 35 till 50 procent.
Det andra förslaget handlar om förordningen om landsbygdsutvecklingen i den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare.
Den övre gränsen för EUGFJ-andelen vid ytterligare investeringskostnader kommer vid investeringar i jordbruksföretag att höjas från 50 till 75 procent, och på området förädling och marknadsföring från 50 till 65 procent.
Förutom detta kommer det även i framtiden att beviljas stöd till skogar och areal som tillhör lokala, regionala och nationella institutioner.
I förslaget planeras dessutom en ökning av vissa finansiella nivåer inom finansinstrumentet för omställningen inom fisket.
Alla ytterligare utgifter som förorsakats som en följd av detta kan finansieras av de budgetmedel som beviljats för planeringsperioden 2000-2006.
Jag gläder mig åt att parlamentet i princip stöder kommissionens förslag och att det har blivit en konstruktiv diskussion i de olika utskotten.
Jag kan också gå med på en rad ändringsförslag, på villkor att man hittar en lämplig formulering.
Till detta hör ökningen av den högsta stödnivån för hela livsmedelsnäringen till 65 procent och 75 procent för små och medelstora företag, såvida investeringarna för sektorer och företag motsvarar vissa målriktlinjer.
Dessa återstår att fastställa vid en senare tidpunkt.
För detta krävs det vidare en ökning av miljöåtgärderna inom jordbruket och de tre andra följdåtgärderna till 85 procent, och en fördubbling av de högsta beloppen för miljöåtgärder inom jordbruket, såvida dessa åtgärder gäller de känsliga områdena på Madeira och Azorerna.
Jag godtar att dessa åtgärder träder i kraft retroaktivt från den 1 januari 2000.
Kommissionen håller dock fast vid sin ståndpunkt när det gäller den rättsliga grunden.
Artikel 299.2 skall enbart åberopas för undantag från fördragen eller från allmänna rättsliga principer.
Så till jordbruksdelen av Posei-programmet.
Värderingen av stödbestämmelserna på grundval av de tidigare åtgärderna har visat att de tidigare åtgärderna har påverkats positivt både i stort och smått.
Gång på gång har det dock framkommit kritik på några punkter.
Kommissionens förslag har lagts fram i ljuset av värderingarna och även med kännedom om denna kritik.
Vilka är de viktigaste funderingarna?
För det första: Den aktuella ramen för den särskilda försörjningsordningen och de specifika stöden till den lokala jordbruksproduktionen skall förenklas, konsolideras och förbättras.
För det andra: De särskilda försörjningsordningarna måste stärkas, för deras mål om att göra produktionskostnaderna i randområdena mer lika dem i den övriga gemenskapen gäller fortfarande.
För det tredje har förteckningen över produkter omarbetats och några olika djurfoder har lagts till i förteckningen.
För det fjärde vill vi ha mer konkurrens mellan produktionsorterna.
Därför inför vi principen om att stödet måste återspegla transportkostnaderna från det europeiska fastlandet.
Och slutligen, för det femte, måste de gemensamma organisationerna av marknaderna för mjölk och nötkött anpassas till harmoniseringen av de tre Posei-förordningarna.
I sin inställning till ändringsförslagen måste kommissionen inrikta sig på principen om budgetneutralitet.
Denna måste i vilket fall som helst iakttas.
Utgifterna för de tre Posei-programmen kan ändå stiga till 204,4 miljoner fram till år 2005, vid samma fördelning.
Förslaget täcks av besparingar.
Kommissionen kan därför gå med på ändringsförslag som påverkar budgeten endast om de utjämnas av lika stora besparingar.
Låt mig avsluta med de punkter jag kan gå med på.
Jag kan gå med på att den särskilda försörjningsordningen för de franska områdena öppnas upp för produkter från alla tredje länder, alltså inte enbart från utvecklingsländer och andra utomeuropeiska områden, därefter de fasta tidsfristerna för ikraftträdandet av vissa artiklar i Poseidom, för att värna kontinuiteten och möjliggöra handel mellan Azorerna och Madeira med produkter som faller under försörjningsordningen.
Under vissa villkor kan omställningen från befintliga vinodlingsarealer med hybridarter fortsättas på Azorerna och Madeira.
Främjandet av import av nötkreatur för uppfödning skulle kunna tas med i ett omfattande program för att främja djuruppfödningen på Kanarieöarna.
Slutligen bör övergångsreglerna förstärkas, för att garantera kontinuiteten.
Jag kan här inte gå med på att artikel 299.2 används.
Nu helt kort något om fiskebetänkandena.
Jag skulle enbart vilja inskränka mig till ändringsförslagen - och de borde ni ju känna till eftersom ni snart röstar om dem.
De första båda ändringsförslagen handlar om den rättsliga grunden.
Eftersom samma rättsliga grund måste gälla för hela åtgärdspaketet står kommissionen fast vid sitt förslag om att använda artikel 37.
Artikel 299 skall man bara åberopa när det handlar om undantag från fördraget.
Detta är inte fallet här.
Det tredje ändringsförslaget kan jag godta.
Ändringsförslagen 4 och 6 handlar om problem med fisken och med bekvämlighetsflaggning.
Detta har uppmärksammats i debatten.
Här håller vi med er helt och hållet i frågan.
Jag skulle till och med uttryckligen vilja välkomna att parlamentet här har en tydlig ståndpunkt.
Vi vill emellertid lösa detta problem mot bakgrund av en ny ändring av förordning 27 / 92, vilken redan är under utarbetande.
De kommande dagarna kommer vi att sända över ett förslag till parlamentet och rådet.
När det gäller det femte ändringsförslaget skulle jag vilja notera att man kan urskilja en bred majoritet i rådet för en kompromisslösning.
Denna kompromiss vore som kommissionen ser det godtagbar, eftersom det aktuella flottsegmentet faller under rubriken " småskaligt kustfiske " och negativa effekter måste undvikas.
Det småskaliga kustfisket utgör heller ingen fara för bestånden.
I det femte ändringsförslaget föreslår ni att giltighetsområdet också skall sträckas ut till att gälla förnyelse och modernisering av den nämnda flottan och öka både de nationella interventionssatserna och gemenskapens interventionssatser för den totala flottan.
Vi kan inte gå med på ert ändringsförslag 5, eftersom vi anser att en överkapitalisering av EU-flottan inte skall främjas ytterligare.
Ändringsförslagen 7 och 8 kan jag godta.
Därmed kort över till Fraga Estévez betänkande.
I det diskuterade förslaget handlar det om den första delen av de åtgärder som Europeiska rådet i Nice beställde.
Dagens förslag uppfyller en av riktlinjerna från Nice, nämligen att förlänga den hittills gällande stödordningen fram till den 30 juni.
Den andra delen av uppdraget från Nice kommer vi också att slutbehandla i kommissionen i juni.
I detta förslag till rådsförordning kommer vi att föreslå en rad undantag från FFU-bestämmelserna och föreslå specifika åtgärder för vilka ytterligare medel kan förutses.
Eftersom detta förslag inte kommer att passera rådet innan hösten kan vi gå med på ert ändringsförslag, och det att inom ramen för det nuvarande förslaget förlänga stödet till berörda fiskare och till redarna fram till årets slut.
Detta anser jag vara rättfärdigat av sociala skäl.
Jag hoppas, trots högljuddheten här, att de som är intresserade av detta har kunna hänga med i min rapport och mitt ställningstagande.
Jag tackar för er uppmärksamhet!
(Applåder)
