# ID: svediakorp-gov414884
# author: Mastorakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 682
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Jag skall ägna mig åt förslaget om " Erika 2-paketet ", vilket syftar till inrättandet av en europeisk sjösäkerhetsbyrå som skall understödja kommissionens verksamhet när det gäller att genomföra och kontrollera genomförandet av åtgärder samt utvärdera dessa åtgärders effektivitet.
Vi instämmer i kommissionens uppfattning om att det inte är möjligt - åtminstone inte i dagens läge - att inrätta en enhetlig förvaltningsinstans, ett slags kustbevakning eller europeiskt hamnbefäl som skulle ersätta den verksamhet som de nationella sjöfartsmyndigheterna bedriver.
I stället bör det organ som inrättas stödja kommissionens verksamhet, men vi säger inte bara kommissionens verksamhet, utan även medlemsstaternas, utan kommissionens inblandning, och denna uppfattning ligger till grund för några av våra ändringsförslag.
Kommissionens förslag väckte dock vissa frågor.
Är det verkligen nödvändigt att, för att " kontrollera kontrollörerna ", skapa en ny gemenskapsbyråkrati, eller skulle det kanske gå att uppnå det man vill åstadkomma genom att förstärka samarbetet mellan de nationella behöriga myndigheterna och med Europeiska kommissionen eller genom att förstärka de behöriga tjänsterna inom kommissionen?
Ett problem uppstår för det första som en följd av den nya byråns beroende av kommissionen, för trots att kommissionen i sin motivering understryker att byrån skall vara självständig, kan man konstatera, om man granskar de artiklar som avser styrelsens och den verkställande direktörens behörigheter samt styrelsens sammansättning, att självständigheten är ganska begränsad.
Det är kännetecknande att den verkställande direktören skall lägga fram arbetsprogrammet för styrelsen efter kommissionens godkännande, varefter styrelsen skall anta programmet.
Ett annat betecknande inslag som vittnar om beroende är att byråns verkställande direktör utnämns och avsätts av styrelsen, men bara efter förslag från kommissionen.
Vi kan hos Europeiska kommissionen följaktligen konstatera en fördomsfull misstro mot den byrå som man själv föreslår skall inrättas.
Denna misstro kommer till uttryck i en benägenhet hos kommissionen att agera förmyndare och i en tendens att begränsa garantierna för byråns oberoende som man inte kunnat observera i samband med andra, motsvarande gemenskapsorgan.
En jämförelse med de regler som gäller för liknande organ, till exempel Europeiska miljöbyrån och Europeiska byrån för läkemedelsgranskning, ger vid handen att dessa organs initiativ- och befogenhetsområde är större.
Det krävs, till exempel, inte att Europeiska läkemedelsbyråns arbetsprogram skall godkännas av kommissionen, och liknande bestämmelser gäller även för Europeiska miljöbyrån.
Inte heller föreskrivs någon befogenhet för kommissionen att avsätta den verkställande direktören vid dessa byråer.
Den grundläggande fråga som uppstår av det ovanstående är: Vill Europeiska kommissionen verkligen ha en oberoende byrå?
Det är sant att Europeiska kommissionens företrädare under sammanträdena i vårt utskott - utskottet för regionalpolitik, transport och turism - faktiskt har visat stor förståelse för dessa åsikter, som ledamotskolleger från alla läger har ställt sig bakom, och visat att det finns förutsättningar för ett närmande, så att vi snabbt kan fastställa den föreliggande förordningen.
Jag vill också säga att jag anser att de företrädare från de främst berörda branschsektorerna som skall ingå i byråns styrelse bör väljas av sina kolleger och inte av kommissionen, att det är viktigt att det i styrelsen ingår företrädare för vårt parlament - självfallet inte Europaledamöter - och att byråns säte bör ligga i ett land och en stad med sjöfartstraditioner och infrastruktur för sjöfart samt ligga bra till för ett så stort antal sjöfartsrelaterade verksamheter som möjligt - naturligtvis på villkor att staden i fråga uppfyller alla de andra nödvändiga förutsättningar som krävs för byråns verksamhet samt har mycket goda förbindelser med de europeiska centrumen.
Om kollegerna ser Pireus bakom dessa ord, är felet - om ni ursäktar - inte mitt, utan Pireus, som har så imponerande goda förutsättningar för denna uppgift.
Jag vill slutligen tacka kommissionen för dess engagemang, liksom alla de kolleger som med sina kommentarer och initiativ har bidragit väsentligt till att förbättra betänkandet och - i slutändan - förordningen.
