# ID: svediakorp-gov414861
# author: Cercas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 541
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär!
Jag börjar med att säga att vår grupp mycket varmt stöder alla argument och alla ändringsförslag som föredraganden, Hughes, har gjort inför den andra behandlingen.
Jag kommer att använda min talartid till att betona problemet med egenföretagarna, eftersom jag anser att de goda föresatser om hälsa och säkerhet för de rörliga arbetstagarna som kommissionen och rådet skryter med kan få olyckliga konsekvenser om man fortsätter att motarbeta att de förare som är egenföretagare skall omfattas av direktivet.
Det är nämligen ett faktum, ärade ledamöter, och inte en åsikt, att de tre grundläggande principer som man använder som argument för att rättfärdiga behovet av detta direktiv (förarnas säkerhet och hälsa, säkerheten på vägarna och lojal konkurrens), förvandlas till tom retorik om vi utesluter egenföretagarna.
Man skulle mycket väl kunna säga att vi inte bryr oss ett dugg om egenföretagarnas säkerhet och hälsa i ett land som mitt om vi utesluter dem från detta direktiv.
Rådet har möjligheten att låta bli att ta ansvar för situationer som de som uppstår i mitt land, där 400 förare dör varje år, utan åtskillnad mellan mobila förare som är egenföretagare och mobila arbetstagare som är anställda vid företag.
Denna siffra ökar med 20 procent varje år.
Varför bryr man sig bara om den risk som påverkar en minoritet av dessa förare, som Smet sade?
Det står klart att det är en minoritet.
Varför glömmer vi bort majoriteten?
Utsätts inte dessa förare och de medborgare som färdas på vägarna för exakt samma risker?
Låt oss tala allvar.
Om vi verkligen vill ha trafiksäkerhet och säkerhet och hälsa för förarna spelar det ingen roll om de är anställda eller egenföretagare.
Egenföretagarna tillhör inte en annan ras.
De har till och med mer arbete att göra än de anställda har.
De måste sköta om sina lastbilar, sitt företag, de måste själva utföra lastning och lossning, och dessa arbetsuppgifter måste de utföra utöver sin maximala veckoarbetstid, medan de anställda förarna kan räkna bort allt detta från sin maximala veckoarbetstid.
Om detta argument inte är tillräckligt, ärade kolleger, och man vill använda argumentet om en fri och rättvis konkurrens, tänk då på att de anställda förarna kör färre timmar, gör kortare dagliga körningar och kommer fram senare till sina destinationsorter.
Hur skall dessa företag i sektorn kunna klara sig i konkurrensen mot dem som kommer att ha mycket hårdare och mycket mindre betungande förhållanden ekonomiskt sett?
Därför har vi dragit slutsatsen att om man utesluter de förare som är egenföretagare kommer detta att få förskräckliga konsekvenser för dessa förare, men även för sektorn.
Av dessa skäl vädjar vi till rådet att det kröner den ansträngning som redan har gjorts med att inbegripa egenföretagarna, om det är så att de verkligen - och detta är inte retoriskt - vill värna om trafiksäkerheten, främja en lojal konkurrens på gemenskapsnivå och att sektorn inte splittras, kort sagt, om de vill ha ett direktiv som vi är förtjänta av nu under det tjugoförsta århundradet.
