# ID: svediakorp-gov414760
# author: Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 462
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med att gratulera det irländska folket till resultatet i folkomröstningen om Nicefördraget.
Ett enda folk i EU har fått rösta om Nicefördraget och det sade nej.
Om fler befolkningar hade fått rösta, hade det sannolikt blivit nej i fler länder, inte minst i Sverige.
Toppmötet i Göteborg måste klargöra att Irlands nej skall respekteras.
Det innebär att Nicefördraget har fallit.
Det handlar om att EU måste följa sina egna spelregler.
Medlemsstaternas rätt att tacka nej till fördragsändringar är central i EU: s konstruktion.
Utan den tappar de nationella demokratierna kontrollen över unionen.
Därför är det så otroligt att den svenska regeringen kan säga att Nicefördraget ligger fast.
I och med det struntar man i de demokratiska spelreglerna.
Om den svenska riksdagen hade röstat nej till en fördragsändring, skulle vi då inte vilja att det respekterades av de andra EU-länderna?
Den frågan tycker jag att den svenska utrikesministern skall svara på.
Irländarna röstade nej till Nicefördraget.
Det är ett nej till mer överstatlighet, mer makt till de stora EU-länderna.
Ett nej till nya steg mot EU-staten och mot EU: s militarisering.
Därmed var det också en röst för ett bättre och mer demokratiskt Europa.
Irlands nej var emellertid inte ett nej till EU: s utvidgning.
Det går utmärkt att utvidga EU med Amsterdamfördraget som grund.
De nya medlemsländernas inflytande i institutionerna kan regleras i anslutningsfördragen så som man gjorde vid den senaste utvidgningen.
Med en sådan modell kan den diskriminering som vissa kandidatländer utsattes för i Nice rättas till.
Om Irlands nej inte respekteras skickas ett tydligt budskap ut, nämligen att små länders vilja inte spelar någon roll och att folkomröstningar bara respekteras om resultatet passar makteliten.
Det vore allvarligt om så skedde.
Jag vill också säga några ord om den strategi för hållbar utveckling som skall diskuteras i Göteborg.
Kommissionens förslag var förvånansvärt konkret och bra, inte minst med tanke på deras svaga förslag till miljöhandlingsprogram tidigare i år.
I förslaget finns många tydliga mål, t.ex. fortsatt minskning av utsläpp av växthusgaser, åtgärder för att bevara biologisk mångfald, krav på att stoppa trafikökningar och att avskaffa skadliga subventioner till exempelvis tobaksodling.
Nu är risken uppenbar att de konkreta delarna av strategin försvinner under förhandlingarna, medan den till intet förpliktigande retoriken blir kvar.
Det cirkulerar redan ett kompromissförslag till slutsatser, ett non-paper från den svenska regeringen som ser ut precis på det viset.
Jag hoppas att den svenska regeringen kommer att slåss för, och lyckas med, att behålla det konkreta innehållet i strategin.
