# ID: svediakorp-gov414561
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Låt mig börja med att hjärtligen gratulera min kollega Brok till hans förträffliga betänkande.
Vid sidan om den berättigade fokuseringen på Europa och den transatlantiska dialogen, bör man ha en tredje pelare inom utrikespolitiken inriktad på relationerna med Asien.
Vi får inte lämna Asien åt amerikanerna, även om dessa militärt sett är mycket mer närvarande där.
Så långt har det emellertid ännu inte gått.
Bortsett från de geografiska avståndet och de kulturella skillnaderna finns det viktiga politiska frågor att diskutera.
Dessa står lyckligtvis högt på dagordningen inom ASEM-processen.
EU gör rätt i att fortsätta framhålla frågan om mänskliga rättigheter, även när det gäller sociala missförhållanden.
Vi tror inte att det finns några universella " asiatiska värderingar ", och inom länderna själva hamnar dessa också mer och mer i bakgrunden, vilket framgår av de demokratiska genombrotten under det gångna decenniet.
Samtidigt tar inte detta bort orsakerna till konflikter som till exempel fattigdom och etniska och religiösa konflikter.
Ta Indonesien som exempel, men tänk också på nödvändigheten av ett kontinuerligt engagemang i Koreafrågan.
Vi gläder oss åt att Europeiska unionen engagerar sig.
Europa måste vid sidan av USA göra mer anspråk på en internationell roll.
Samtidigt får vi inte ta på oss för mycket, för då kommer resultatet bara att bli tomma ord.
Asien är stort och asiaterna kommer ändå framför allt att tvingas lösa sina problem själva.
ASEM-processen, som ett land som Indien helst borde delta i, måste vara mer än ett samtalsforum.
Vi måste stärka de ömsesidiga intressena på grundval av jämbördighet.
Det skulle föra Asien och Europa närmare varandra.
Dessa intressen är främst ekonomiska.
Det är inom det ekonomiska området som Europa kan få störst betydelse, och det är där stora möjligheter finns med tanke på sammanflätningen av världsekonomin.
Vi förordar även ett mycket intensivare kulturellt utbyte för att förhindra att ASEM-processen förblir en elitistisk angelägenhet.
Om vi stärker banden kan Europa också lättare bädda in sina förväntningar i den permanenta politiska dialogen.
Där ligger tyngdpunkten på demokrati och mänskliga rättigheter.
Vi får dock inte försumma säkerhetsaspekterna.
Jag tänker till exempel på icke-spridningen av kärnvapen.
ASEM-processen kan dock inte ersätta goda bilaterala förbindelser med de viktigaste asiatiska länderna.
Asien kan inte jämföras med Europeiska unionen.
Det är oklart vem som på sikt kommer att styra i regionen.
Det föreligger stora motsatsförhållanden.
Kina utvecklas snabbt, men är inte någon demokrati.
Indien är stort, men sårbart, och den japanska motorn hackar.
Europa kan hjälpa till med att förbättra regionala utsikter, men det får inte ske på bekostnad av ett direkt engagemang från länderna i området.
Direkt kritik av speciella situationer får inte försvinna i multilaterala förklaringar.
Regionen gynnas inte av ett organiserat tigande.
