# ID: svediakorp-gov414472
# author: Staes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 375
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Om det är något som den belgiska dioxinkrisen, BSE-krisen och epidemin av mul- och klövsjukan har visat, så är det att det finns ett behov av en strikt reglering av handeln, förvaringen samt hanteringen av animaliskt avfall.
Årligen måste man göra sig av med ungefär 16 miljoner ton animaliskt avfall.
Sedan den 4 december 2000 är det totalt förbjudet att utfordra boskap med animaliska proteiner.
Det förslag till förordning som vi diskuterar i dag beskriver hur man i framtiden skall hantera animaliskt avfall och hur man skall kunna hindra att oönskade produkter hamnar i näringskedjan.
Detta skapar ordning inom jordbrukssektorn, och man skapar separata avfallsflöden som på inga villkor får sammanblandas.
Marit Paulsen beskrev i sin inledning alla problempunkter på ett mycket tydligt sätt.
Denna förordning är av oerhört stor betydelse.
Om det skulle visa sig att den mindre uppdelningen i tre kategorier, det obligatoriska åtskiljandet av avfallsflödena och förhindrandet av kannibalism inom sektorn inte eller inte i tillräcklig grad iakttas och bedrägeriet är eller förblir alltför omfattande, så kan vi utgå ifrån att man inte har uppfyllt de politiska grundvillkor som gäller att tillåta användning av kött och benmjöl i djurfoder för grisar och höns.
Då kommer man med rätta att plädera för att behålla totalförbudet.
Därför, kolleger, ber jag om ert massiva stöd för ändringsförslag 64 till artikel 26, vilket innebär att det nu gällande förbudet mot att använda några som helst animaliska biprodukter som foder skall förlängas inte tills det att föreliggande förordning träder i kraft, som utskottet vill, utan tills det att förordningen helt har tillämpats i medlemsstaterna.
Vi vill alltså ha en rapport från medlemsstaterna om den enhetliga tillämpningen av denna förordning före den 1 februari 2003, och först efter mottagandet av en sådan rapport kan vi börja diskutera ett upphävande av totalförbudet.
Vi måste vara säkra på att förordningen fungerar, att bedrägeri i princip är uteslutet och att sektorn har dragit lärdom av krisen.
Jag tror, ärade kolleger, att förordningen kommer att skapa möjligheter för denna sektor, tillförlitliga möjligheter.
Förhoppningsvis tar sektorn vara på dessa möjligheter.
