# ID: svediakorp-gov414439
# author: Fiebiger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 423
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman!
Det måste välkomnas att det på senare tid i den offentliga debatten om BSE och mul- och klövsjukan övervägande har rapporterats utifrån vetenskapliga resultat och fakta.
Just BSE-fallet tydliggör hur viktigt det är att stödja sig på oberoende resursforskning som grundas på kunskap som inhämtats under lång tid.
Trots all komplexitet i förslaget om inrättandet av en livsmedelsmyndighet har det på denna punkt sparats allra mest på idérikedom.
Jag är övertygad om att urvalet bland de många vettiga förslagen om livsmedelsmyndighetens uppgifter enbart kan göras i enlighet med aktuella forskningsresultat från de nationella myndigheterna.
Den befintliga livsmedelslagstiftningen är mycket komplicerad och kommer säkert inte att bli bättre om den enbart förfinas av jurister.
Därför uttalar jag mig för att nödvändiga medel skall sättas in på grundval av en vetenskaplig planering av riktlinjerna i budgeten.
Vi har ett bra utgångsläge för förslaget om att skapa en myndighet eftersom det finns en acceptans hos jordbrukarna som yrkesgrupp och deras företrädare inom livsmedelsbranschen.
De är för att myndigheten skapas, vilket utan tvivel kan vara en bra början.
De som arbetar med nyttodjur och de livsmedel som framställs av dessa behöver en lobby, som i samband med den vidare globaliseringen av livsmedelsmarknaderna kan presentera produktionen på ett framgångsrikt sätt och framför allt skydda den mot alla missgrepp.
Hur alla dessa höga förväntningar från samhällets sida uppfylls är därför ett avgörande element för framgång eller ej.
Konsumtionen av kött och köttprodukter stiger långsamt och priset för dem utvecklas i enlighet med kostnaderna.
Konsumenterna kräver omfattande information om tillverkningen och den hälsomässiga nyttan med kött- och köttprodukter.
Även jag ser här ett stort handlingsbehov, eftersom många återigen har fastnat i ett rent pristänkande vid affärsdisken.
Kött kommer att spela en stor roll i framtiden.
Det tycker jag också är bra.
Den traditionella planeringen i köket, med livsmedelskassen med frukt, grönsaker och kött, innehåller sunda näringsämnen i stora mängder jämfört med funktionellt producerade livsmedel.
Men vad får hälsosamma livsmedel kosta?
För 2 000 år sedan krävde Hippokrates följande: Födan skall vara er medicin och medicinen skall vara er näring!
Jag anser att han fortfarande har rätt, och besvarar frågan med kravet på en koppling mellan pris och kvalitet.
Inom produktionen av livsmedel spelar frågan om ekologi och etik en allt starkare roll.
I samband med genomförandet av livsmedelsmyndighetens uppgifter måste detta redas ut exakt.
