# ID: svediakorp-gov414386
# author: Kindermann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi välkomnar varmt att ämnet djurskydd i dag behandlas i Europaparlamentet av rådet och kommissionen.
Gemenskapens förpliktelse att inom ramen för jordbrukspolitiken i full utsträckning ta hänsyn till djurskyddets krav fastslås ju även i Amsterdamfördraget.
Här frågar man sig nu om detta är tillräckligt för gemenskapen eller om det i framtiden bör finnas en europeisk ramlagstiftning för djurskyddet.
Med djurskydd menar man tyvärr inte överallt samma sak.
Lagar är en sak, det verkliga umgänget med och inställningen till djur är något annat.
Ansvaret för djuret som levande varelse åligger uteslutande människan.
Det kan därför aldrig vara för tidigt att träna barnen i att umgås på ett ansvarsfullt sätt med djur.
Den som senare i sitt yrke handskas med djur genom att hålla djur eller transportera dem måste styrka sin kompetens genom ett intyg.
Djurskyddet har emellertid också följder för företagens konkurrensförmåga.
När det gäller djurhållning för ekonomisk användning måste det även i framtiden finnas begränsningar.
Optimala krav, som ofta är känslomässigt motiverade, kan inte alltid omsättas i praktiken.
Genomförbara lösningar måste nogsamt prövas.
Indelningen i nyttodjur, avelsdjur eller favoritdjur har ju inte tillkommit av en slump.
Ekonomiska överväganden och global konkurrens tvingar när allt kommer omkring fram specifika förutsättningar för djurhållning och därmed även inskränkningar i det förhållningssätt som skulle göra djuren absolut rättvisa.
Dessa förutsättningar för djurhållning måste emellertid vara så beskaffade att de i största möjliga utsträckning ger utrymme för djurens naturliga beteende.
Politiska beslut om djurskydd kan i dag fattas på bred vetenskaplig grund för de olika djurarterna.
En utvidgning och förbättring av djurskyddslagarna bör endast genomföras så att alla som berörs inbegrips i lagstiftningen.
När man betraktar djurskyddet i dess helhet bör naturliga förhållanden och djurens anspråk stå i samklang med intressen för miljö- och konsumentskydd men även med förväntan på avkastning.
Med tanke på de höga krav som ställs av vårt samhälle får heller inga eftergifter göras när det gäller hygienen.
Ett ökat skydd för konsumenten leder ju slutligen också till bättre villkor när det gäller djurskyddet.
