# ID: svediakorp-gov414383
# author: Winberg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,131
# sentences: 64
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter!
Dagens debatt visar att Europaparlamentet, kommissionen och det svenska ordförandeskapet har ett gemensamt intresse för djurskydd och djuretik.
Det ger oss också tillfälle att utbyta tankar om dessa viktiga frågor.
Människans förhållande till djuren diskuteras allt oftare i dagens samhälle.
Under min tid som medlem av EU: s jordbruksministerråd har det varit uppenbart att frågor om djurs välfärd kommit upp allt mer på agendan och tagit allt mer tid i anspråk.
År 1995 liknar i detta avseende inte år 2001.
När vi diskuterar djurfrågor har det på senare tid dock mest handlat om sjuka djur och om företeelser inom jordbruket som fått katastrofala följder.
De djurskyddsfrågor som behandlas av rådet berör främst tekniska bestämmelser, men jag tycker att det är hög tid att vi även diskuterar principiella frågor som rör människans förhållande till djur och hur djur skall behandlas.
Etiska aspekter på djurhållningen måste i högre grad vara vägledande för jordbrukspolitiska beslut.
Etik handlar inte om att sätta etiketter på vad som är gott eller ont, bra eller dåligt, utan det är ett redskap som hjälper oss att ta ställning i svåra val.
Vi måste våga fråga varför djur i vissa sammanhang enbart betraktas som produkter och varför undermålig behandling av djur i vissa fall tillåts ske.
När missförhållanden avslöjas tenderar vi att reagera med krav på strängare bestämmelser, men det är inte möjligt att förhindra grym behandling av djur enbart genom lagstiftning eller kontrollåtgärder.
Hur djur behandlas är även en fråga om människors attityder och värderingar.
Vid ministerrådet i maj tog jag initiativ till en debatt om etiska aspekter på djurhållning.
Syftet med debatten var att lyfta fram frågan på ett principiellt plan med utgångspunkten att vi även fortsättningsvis skall ha ett samhälle med djur i människans tjänst.
Alla medlemsländer ansåg att etiska aspekter på djurhållning är viktigt.
Dessa måste i högre grad integreras i framtida beslut som påverkar djurhållning.
Medlemsländerna poängterade att djur är kännande varelser som måste behandlas väl.
Flera länder framförde att kunskap om djur och djurs behov liksom utbildningsinsatser för människor som i sitt dagliga arbete handhar djur har avgörande betydelse.
Mina slutsatser från debatten var bl.a. att djur är kännande varelser med ett egenvärde.
De skall behandlas med respekt, och hänsyn skall tas till deras hälsa och välbefinnande.
Jag poängterade i min avslutning att de uttalanden som gjorts inte får stanna vid fagra ord utan förpliktigar till åtgärder i det praktiska djurskyddet.
Den vetenskapliga konferensen Food chain 2001 anordnades i linje med det svenska ordförandeskapets betoning av en helhetssyn på livsmedelskedjan.
En av konferensens slutsatser tycker jag är särskilt viktig att notera.
Ett förbättrat djurskydd som borgar för friskare djur innebär ofta avgörande ekonomiska vinster.
Vid det informella ministermötet i Östersund i april diskuterades EU: s framtida jordbruks- och livsmedelspolitik.
Det stod då klart att förändringar måste ske.
Många av mina kolleger lyfte i sina inlägg fram den kris som jordbruket just nu befinner sig i.
Galna ko-sjukan, mul- och klövsjukan och oacceptabla djurtransporter är bara några av de frågor som tydliggör behovet av förändringar.
En annan av Sveriges konferenser under ordförandeskapet var Ethics and Animal Welfare 2001, dit också parlamentet hade inbjudan.
Syftet med den konferensen var att föra samman representanter för bl.a. näring, djurskyddsorganisationer och myndigheter och föra en diskussion om djurskydd och etik.
Deltagarna var överens om att utbyte av erfarenheter och en öppen, ständigt pågående dialog är en förutsättning för förbättringar på djurskyddsområdet.
Det är viktigt att t.ex. bestämmelser som antagits även omsätts i praktisk verklighet.
Jag är nöjd med att diskussioner om djurskydd och djuretik har förts i så många sammanhang, men för att förbättringar av djurskyddet skall kunna komma till stånd behövs även skärpta bestämmelser på många områden.
Under Sveriges ordförandeskapsperiod har rådet behandlat flera förslag på djurskyddsområdet.
En av dessa dossiéer är kommissionens rapport om skydd av djur under transport.
Rapporten presenterades och diskuterades vid ministerrådet i januari.
En av slutsatserna i rapporten är att varje medlemsland måste anslå ytterligare resurser för genomförandet av befintliga bestämmelser.
Det är också angeläget att kommissionen kommer med konkreta förslag på förbättringar i lagstiftningen.
Ordförandeskapet arbetar även för att en resolution om djurtransporter skall kunna antas vid ministerrådet i juni, dvs. nästa vecka.
Syftet är att be kommissionen att komma med förslag om förbättrade bestämmelser för djurtransporter.
Ordförandeskapet behöver naturligtvis ett stort stöd för att det skall kunna fattas beslut om en sådan resolution.
Mest akut är enligt min mening att de bestämmelser som redan finns verkligen genomförs i medlemsländerna, men så är alltså ännu inte fallet.
Det visar inte minst film och video som är inspelade i olika länder, ofta i hemlighet.
De visar detta tydligt och väcker också medborgarnas avsky.
Det är viktigt att i varje land implementera de gemensamma beslut vi fattat.
Det är också viktigt att transporttiderna för djur förkortas och att exportbidragen för levande djur avskaffas.
Glädjande nog har kommissionen under senare delen av våren presenterat ett förslag inom detta område.
Förslaget handlar om förbättrad ventilation i de vägfordon som används för djurtransporter som överskrider åtta timmar.
Ordförandeskapet har inlett behandlingen av förslaget i rådets arbetsgrupp.
Ordförandeskapet har arbetat mycket intensivt med kommissionens förslag till ett nytt direktiv om skydd av svin.
Förslaget innehåller, som ni redan vet, förbättringar för svinen.
Vi uppskattar mycket föredraganden Busks arbete med detta förslag.
Jag tycker att det är mycket viktigt att vi i rådet så snart som möjligt kan komma fram till ett beslut om förbättringar i svinhållningen.
Detta förutsätter förstås ett yttrande från Europaparlamentet.
Jag hoppas därför att ni har förståelse för vår önskan om en snabb procedur.
Det skulle möjliggöra en tydlig signal från både Europaparlamentet och rådet om att vi prioriterar djurskydd.
Detaljerade bestämmelser är viktiga, men de måste vila på ett grundläggande ställningstagande om vårt ansvar för djuren.
Inom EU har vi beslutat att vi skall ta hänsyn till djurens behov.
Detta framgår bl.a. av Amsterdamfördraget, där det slås fast att djur är kännande varelser och att djurens välfärd skall beaktas vid utformning och genomförande av gemenskapens politik.
Vi skall självfallet fortsätta att ta hänsyn till djuren, eftersom vår lagstiftning kräver det.
Dessutom är det min personliga övertygelse att vår mänskliga värdighet bjuder oss att ta vårt ansvar för djuren.
Människan har en unik särställning och därmed också ett moraliskt ansvar att ta hänsyn till djuren.
