# ID: svediakorp-gov414298
# author: Isler Béguin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 431
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) De tre betänkanden om miljö och utveckling som går till omröstning i kammaren den 31 maj 2001 kommer att ange Europaparlamentets ton inför de 15 medlemsstaternas toppmöte i Göteborg.
Tio år efter det att begreppet hållbar utveckling erkändes som det utvecklingssystem som kan förena ekonomi och miljö, har miljön allmänt sett lidit mer än den har gagnats av utvecklingen, trots en armada av normer och förordningar.
Även om kommissionen och vissa medlemsstater tycks ha förstått begreppet hållbar utveckling talar allt för att detta inte gäller för alla 15 länder.
Vissa kommissionsledamöter fortsätter t.o.m. att tro att den ekonomiska utvecklingen kan bli hållbar om man lägger till en gnutta miljö.
Ändå yvs Europeiska unionen över begrepp om hållbar utveckling, samtidigt som EU: s politik på områdena jordburk, ekonomi, transport, energi, utrikespolitik och utveckling envist visar på motsatsen.
Miljöavsnittet är fortfarande det femte hjulet.
I de betänkanden som läggs fram i Europaparlamentet redogör man utförligt för denna realitet.
Med dessa resolutioner har man på ett konkret sätt införlivat vårt ansvar och våra skyldigheter när det gäller jordens fortsatt försämrade tillstånd, uppvärmningen, den biologiska mångfaldens försvinnande, och här påpekas att vi behöver en ny politisk inriktning för att man skall kunna vända dessa strömningar.
Eftersom avskaffade bidrag skulle ha en ödesdiger inverkan på miljön går man därför i rätt riktning med förslagen att införa miljöskatter och miljöansvar, låta en reform av WTO styras av miljöhänsyn samt att införa årliga utvärderingar av de politiska åtgärdernas framsteg med hjälp av tillförlitliga kriterier.
Har rådet och kommissionen mod att överta Europaparlamentets ståndpunkt?
Trots politikernas stora klarsynthet när det gäller jordens uppvärmning och de åtaganden som uttalas muntligt eller förseglas i fördragen, direktiv och övriga internationella avtal, har de fromma önskningarna endast i mycket liten utsträckning omsatts i praktiken.
Kom ihåg: utsläppen av växthusgaser måste minskas med 80 till 90 procent under 50 år för att uppvärmningsprocessen skall kunna bromsas.
Man har kommit överens om 8 procent.
De 15 medlemsländerna känner till dessa insatser.
Kommer de att ha mod och kraft att ändra kurs och spår genom att våga sig på att ge en ny inriktning åt den gemensamma jordbrukspolitiken, miljöfarliga transporter och energin i Göteborg?
I annat fall kommer de att med full sakkännedom behöva ta på sig de ekonomiska, sociala, miljörelaterade och finansiella konsekvenserna av sin politiska inkonsekvens.
Betänkande (A5-168 / 2001) av Ribeiro e Castro
