# ID: svediakorp-gov414265
# author: Sacrédeus (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 438
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Regeringskonferensen i Nice hade till huvuduppgift att möjliggöra EU: s utvidgning.
Samtliga 15 nationella parlament i medlemsstaterna kommer under 2001 att ratificera Nicefördraget, oavsett det faktum att en majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet verkar vara otillfredsställda med det.
Därför anser vi svenska kristdemokrater att punkt 42 i dagens betänkande, om bland annat Europaparlamentets samtycke till anslutningsfördragen, kunde formuleras mycket mer positivt och välkomnande.
Hur kommer denna punkt att tas emot i till exempel Estland, Polen och på Cypern?
Mitt parti kan inte godta punkt 25 i dagens betänkande, vilken öppnar för införandet av en europeisk skattenivå, dessutom med beslutsregler byggda på kvalificerad majoritet.
All erfarenhet visar att nya beslutsnivåer för skatteuttag leder till högre skatter och mindre kvar till medborgaren, våra uppdragsgivare.
En annan kärnfråga för varje nationellt parlaments och regerings beslutskompetens, utöver skatterätten, rör försvarspolitiken.
Sveriges kristdemokratiska parti kan därför inte heller godta punkt 31 i det aktuella betänkandet, där det begärs att försvarspolitiken skall ingå i " det närmare samarbetet " eller " den flexibla integrationen ".
Vi svenska kristdemokrater gläds över två förslag till historiska och helt nödvändiga förbättringar som föreslås i betänkandet.
För det första handlar det om en förbättring av medborgarnas och de nationella parlamentens insyn och kontroll av rådets arbete, genom att ministerrådsmötena görs öppna när rådet fungerar som lagstiftare.
Detta är en fråga som jag konsekvent drivit i Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, och funnit växande stöd för.
Nu är det också hela parlamentets gemensamma uppfattning.
För att kunna tala om demokrati - och inte enbart om diplomati - inom EU måste denna öppenhet komma till stånd, dvs. vi förordar bifall till resolutionens punkt 11 och ändringsförslag 68.
För det andra handlar det om att tillämpa och precisera subsidiaritetsprincipen.
Det finns inte ett europeiskt folk, utan väldigt många.
Det finns inte ett gemensamt europeiskt modersmål, utan väldigt många.
Det finns inte en gemensam europeisk nation, utan väldigt många.
Det finns inte en gemensam europeisk kultur, utan väldigt många.
Utifrån dessa faktiska förhållanden, tillsammans med grundläggande värden som mänskliga rättigheter, demokrati, öppenhet, tydlighet i det politiska ansvarsutkrävandet samt garanterandet av kulturell och språklig jämlikhet inom EU, välkomnar vi svenska kristdemokrater ändringsförslag 77 om en tydlig avgränsning av EU: s politiska kompetensområden.
Detta ligger helt i linje med att medborgarna inte önskar ökade avstånd till beslutsfattare och tilltagande europeisk politisk centralisering.
