# ID: svediakorp-gov414257
# author: Gasòliba i Böhm (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 398
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Min röst för Méndez de Vigo-Seguro-betänkandet grundar sig mer på förslaget om hur de begränsningar som fortfarande finns kvar inom Europeiska unionens efter Nicefördraget skall övervinnas än att jag håller med om själva betänkandet.
Jag instämmer i den kritiska visionen när det gäller det nuvarande fördraget, eftersom det har saknats ambition och politisk beslutsamhet för att ge det mer politiskt innehåll, att förbättra beslutskapaciteten och de europeiska institutionernas deltagande, särskilt parlamentets och kommissionens, för att kunna övervinna ett funktionssätt som blir alltmer markerat och som grundas på mellanstatlighet.
Jag ser det som mycket negativt att medbeslutandet inte har utvidgats till att omfatta de nya områden som avtalades i Nice inom vilka beslut skall fattas med kvalificerad majoritet.
Även om det måste tillstås att Nice har bidragit positivt till att möjliggöra utvidgningsprocessen anser jag att detta inte är tillräckligt.
Faktum är att medlemsstaterna erkände begränsningarna med Nice när de själva sammankallade en ny regeringskonferens som skall revidera Nicefördraget år 2004.
Detta skall ske i enlighet med vissa bestämda mål som bör fastställas slutgiltigt vid Laekenmötet under det belgiska ordförandeskapet i slutet av innevarande år.
Jag håller med om de prioriteringar som det belgiska ordförandeskapet har aviserat i fråga om detta, och särskilt om att innefatta de konstitutionellt erkända regionerna i debattprocessen om nästa fördrag.
Naturligtvis försvarar jag förklaringen som undertecknades i Bryssel i måndags av sju konstitutionellt erkända regioner, bland annat Katalonien, eftersom det är nödvändigt att säkerställa att de europeiska regionerna med lagstiftande befogenhet deltar på ett mycket tydligt sätt, inte enbart i den förberedande debatten, först i Laeken och sedan vid regeringskonferensen år 2004, utan även i de beslutfattande processerna inom unionens olika politikområden.
För det parti och den koalition som " Convergència i Unió " företräder är denna aspekt av grundläggande betydelse för att säkerställa att unionens medborgare deltar i högre grad i unionen, och det är uppenbart att de konstitutionellt erkända regionerna redan har en företrädande roll, att de har ansvar och att de bidrar till Europa, något unionen inte kan vara utan.
Jag upprepar mitt stöd till förslaget för att debatten efter Nice skall förvandlas till en konstitutionell process, vilket är det bästa alternativet för att klargöra och fastställa unionens politiska innehåll för det tjugoförsta århundradet.
