# ID: svediakorp-gov414225
# author: Gillig (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 454
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru kommissionär, herr talman!
Jag skulle först vilja vända mig till föredraganden och tacka för kvaliteten på analysen av kommissionens rapport.
Han har gjort en mycket skarpsinnig analys som ger oss möjlighet att verkligen fundera över huruvida en sådan europeisk tjänst är lämplig och effektiv, såväl när det gäller strategi och mål som när det gäller medel som anslås för att fullt ut fullgöra uppdraget att främja arbetstagares rörlighet och tillträde till den europeiska arbetsmarknaden.
I likhet med föregående talare vill jag framhålla intresset av verksamhetsrapporten.
Men också jag vill betona bristen på kritisk granskning.
På denna punkt kompletteras dock rapporten av den text som läggs fram av föredraganden.
Betänkandet är lämpligt såtillvida att det framhåller den roll som Eures kan och bör spela inom den mer allmänna ram som utgörs av den europeiska sysselsättningsstrategin, framför allt om man undersöker möjligheten till den efterfrågade formaliseringen av den rättsliga grunden.
Eures måste införlivas helt och hållet i den strategi som klargjordes i Lissabon och förstärktes i Stockholm när det gäller avlägsnande av hinder för rörligheten på arbetsmarknaden.
Tre punkter bör framhållas.
Först frågan om rörlighet, som har tagits upp.
Alla berömmer dess fördelar.
Jag tror inte att den bör ses som ett mål i sig och inte heller som en riskfylld satsning för framtiden, och än mindre som ett val som görs för att det inte finns några andra sysselsättningsmöjligheter i hemlandet.
Det bör handla om ett positivt val och rörligheten bör då inte krocka med alla möjliga slags frågor om samstämmigheten mellan sociala trygghetssystem, skattesystem, dubbelbeskattning, erkännande av examensbevis, osv.
För det andra bör vi understryka vikten av en europeisk arbetsförmedling, framför allt i gränsregionerna.
Kommunikationen måste stärkas och på ett privilegierat sätt riktas mot branschorganisationer, utbildningscentra och universitet.
Den europeiska dimensionen är inte nödvändigtvis lätt att urskilja.
Men gemenskapens sysselsättningsstrategi, som på ett mycket konkret sätt tar sig uttryck i att arbetsmarknaden öppnas upp på europeisk nivå, är ett utmärkt exempel på denna dimension.
Jag skall slutligen avsluta mitt anförande med att ta upp utvidgningsfrågan.
Med hänsyn till de farhågor som uttrycks på olika håll inom vissa av unionens medlemsstater när det gäller utsikterna till en massiv och okontrollerad ankomst av arbetstagare från kandidatländerna, anser jag att Eures bör ha en funktion att fylla genom att hjälpa till att föregripa verkliga eller förmodade svårigheter, framför allt genom att främja en dialog, utveckla arbetskapaciteten mellan de berörda ländernas arbetsförmedlingar och olika arbetsmarknadsparter som berörs av denna viktiga fråga - rörligheten på arbetsmarknaden i dagens union och morgondagens utvidgade union.
