# ID: svediakorp-gov414219
# author: Lambert (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 528
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill också gratulera föredraganden till hans seriösa och mycket omsorgsfulla förhållningssätt till detta arbete, och jag stöder många av hans inledande anmärkningar och även många av dem som gjorts av min kollega, Van Lancker.
Det råder inget tvivel om att det blir allt populärare att arbeta utomlands, i synnerhet för ungdomar, och företagen försöker också att rekrytera personal inom ett allt större geografiskt område, men för att detta skall bli möjligt måste folk känna att de kan få korrekt och giltig information om vad det innebär att arbeta i en annan medlemsstat, eftersom denna information ger dem en faktiskt möjlighet när det gäller att välja var man vill arbeta.
För närvarande har vi en mängd olika mycket förvirrande regler och bestämmelser, och det är tydligt om man ser på alla klagomål som skickas till många av oss och till parlamentets utskott för framställningar, att man inte alltid får tydliga råd från de behöriga myndigheterna - inte ens i själva medlemsstaterna.
De uppenbara missförhållandena har inte varit till någon hjälp vare sig när det gäller socialförsäkringssamordning eller andra rättigheter, det finns t.o.m. olika definitioner av enskild verksamhet.
Eures-nätverket är en mycket värdefull resurs för potentiellt rörliga arbetstagare.
Det är också en värdefull, om än underutnyttjad, resurs för arbetsgivare.
Många små och medelstora företag har inte förmåga eller erfarenhet när det gäller att utföra gränsöverskridande rekryteringar.
Eures spelar en viktig roll för dem, och det är väldigt tråkigt att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inte deltar i högre grad i utvecklingen av dessa tjänster.
Fram till nu har det varit särskilt viktigt i gränsregioner, men Eures omfattar ännu inte alla dylika områden, vilket är beklagansvärt.
Det är tydligt, som andra har sagt, att Eures måste få lämpliga resurser, utvidgas mer och få stöd, om det skall kunna leva upp till sin fulla potential och svara på individernas behov.
Vi måste också inse att utvidgningen kommer att föra med sig ytterligare och helt berättigade krav på information.
Vi stöder kravet på att det skall tillhandahållas mer detaljerad information och instämmer i att flerårig finansiering är nödvändig för en smidig utveckling av dessa tjänster.
Dess uppgift skulle emellertid bli mycket enklare om medlemsstaterna antog ett mer beslutsamt och sammanhållet förhållningssätt när det gäller att göra verklighet av den fria rörligheten, i stället för ett ideal som de fortsätter att diskutera, men inte verkar kunna genomföra.
Regeringarna måste vidta aktiva åtgärder för att göra det möjligt för folk att kunna arbeta på andra håll och få erfarenheter: Van Lancker har redan hänvisat till samordningen av socialförsäkringssystemen i detta sammanhang.
Vi har också frågan om hanteringen av skatteproblemen för arbetstagare som pendlar över nationsgränserna.
Vi har fortfarande enorma problem när det rör ett korrekt erkännande av kvalifikationer, i synnerhet yrkeskvalifikationer.
Medlemsstaterna måste inse att den fria rörligheten inte är ett hot mot dem, den är inte en olägenhet, den är ett värdefullt sätt att öka förståelsen och utveckla samarbetet i unionen.
