# ID: svediakorp-gov414212
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,425
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Jag vill gratulera fru Hautala och samtliga ledamöter i utskottet som deltagit i denna mycket komplicerade operation.
För det första har Europeiska unionen föreslagit en kombination av politiska instrument för att skapa mervärde i enlighet med politiken som syftar till lika möjligheter, som t.ex. denna lagstiftning, Femte ramprogrammet, sysselsättningsstrategin, riktlinjerna, mainstreamingpolitiken, socialfonderna, osv.
Lagstiftning är ett av de viktigaste och mest effektiva politiska instrumenten, och det finns inget behov av att ständigt föreslå ny lagstiftning.
Vi måste modernisera den befintliga lagstiftningen och anpassa och justera den till en föränderlig omvärld.
Vi har försökt att göra detta genom att ta hänsyn till nya produktionsmodeller, familjen och samhället.
Vi har tagit hänsyn till det nya fördraget och den nya rättsliga grunden och, naturligtvis, till EG-domstolens rättspraxis.
Jag vill kortfattat svara på vissa av de ställda frågorna.
För det första om kodifiering: Det stämmer, vi kommer att lägga fram vårt dokument om kodifiering av lagstiftning enligt samma rättsliga grund.
För det andra finns det en grupp sakkunniga som sammanträder tre gånger per år, och de granskar förenlighetsproblem mellan europeisk och nationell lagstiftning.
För det tredje fick jag frågan om vi kommer att gå vidare med nya direktiv som sträcker sig bortom sysselsättningsområdet.
Vi har för avsikt att göra detta, och vi kommer att lägga fram förslag nästa år.
När det gäller sexuella trakasserier, har vi godtagit så många av förslagen som vi ansåg vara möjligt.
Det var ett utmärkt samarbete mellan utskottet och kommissionen, och jag tror faktiskt att man kan nå ett samförstånd om detta förslag vid rådets (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) sammanträde den 11 juni.
Det är mycket viktigt att rådet når detta samförstånd vid sitt sammanträde, så att vi kan gå vidare till det slutliga antagandet under det belgiska ordförandeskapet.
Jag är förpliktad att hänvisa till vart och ett av ändringsförslagen och förklara varför de förkastats eller godtagits, så låt mig läsa upp kommissionens exakta ståndpunkt.
Det är mycket viktigt att nämna att kommissionen kan godta 49 av de 69 ändringsförslagen, även om vi skulle ha föredragit en annan ordalydelse när det gäller 17 av dessa och bara delvis kan godta 17 av dessa ändringsförslag.
Jag stöder ändringsförslagen 7 och 21, i vilka man definierar direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier i en artikel.
Kommissionen kan också, i huvudsak, godta delar av ändringsförslagen 39 och 68, genom vilka man ger befogenheter till oberoende organ som omfattar alla direktiv inom området för likabehandling mellan män och kvinnor.
Kommissionen kan emellertid inte godta den del av ändringsförslag 39 i vilken man behandlar finansiering av och mänskliga resurser vid dessa organ.
Kommissionen kan dessutom inte godta att dessa organ skall kunna granska och formulera klagomål för enskilda personer och organisationer utan deras samtycke.
Genom ändringsförslagen 15 och 40, delvis, skulle man tillåta att rättsliga organisationer och sammanslutningar behandlar mål på en klagandes vägnar.
Kommissionen kan bara godta detta om klaganden ger sitt godkännande eller samtycke.
Andemeningen i ändringsförslag 10 och delar av ändringsförslagen 25, 46 och 69 betonar betydelsen av att kunna förena familje- och arbetslivet och man uppmanar till kompletterande åtgärder rörande föräldraledighet.
Vi kan godta ändringsförslag 12 och 38 om skydd för diskrimineringsoffer, inbegripet anställda och fackföreningsföreträdare, mot alla former av ogynnsam behandling.
Genom ändringsförslag 33 klargörs att man vid tillämpningen av principen om likabehandling rörande medlemskap i, och deltagande i, en organisation inte skall förbjuda organisationer för endast det ena könet.
Kommissionen hade aldrig denna avsikt.
Vi godtar också: Ändringsförslagen 14 och 42, i vilka man uppmanar medlemsstaterna till att uppmuntra arbetsgivare att sammanställa årliga rapporter om jämställdhet, i syfte att främja likabehandling; ändringsförslag 41, främjande av dialogen med de icke-statliga organisationer som enligt nationell lagstiftning och praxis har ett berättigat intresse av att främja lika möjligheter.
Kommissionen kan inte godta delar av ändringsförslagen 11, 27 eller ändringsförslag 55, eftersom man genom dessa inför en definition av aktiva åtgärder i texten till själva direktivet.
Denna definition av aktiva åtgärder finns redan i fördraget, och skall därför inte formuleras i direktivet.
Kommissionen kan emellertid godta en hänvisning till förklaring 28 i fördraget, vilket ger en prioritering av kvinnor i samband med aktiva åtgärder i skälen och i direktivet självt.
Kommissionen kan godta delar av resten av ändringsförslagen 11 och 27, sammanställandet av rapporter om aktiva åtgärder vartannat år, men inte årliga rapporter och inte kopplade till sysselsättningsprocessen.
Detta skulle vara orealistiskt och alltför komplicerat.
Jag kan inte godta ändringsförslag 1 och delar av andra ändringsförslag, då man ersätter " jämställdhet mellan kvinnor och män " med " kvinnors och mäns jämställdhet ".
Detta skulle vara oförenligt med ordalydelsen i fördraget.
Detta är den stora frågan; det handlar inte om politiska meningskiljaktigheter eller ett ideologiskt problem.
Vi måste använda ordalydelsen i fördraget och denna är " jämställdhet mellan kvinnor och män ".
Kommissionen kan godta den senare ordalydelsen.
Andra ändringsförslag som kommissionen förkastar är delar av ändringsförslagen 9 och 59, som en principfråga, eftersom man i dessa hänvisar till behovet av att ändra ett annat gemenskapsdirektiv om jämställdhet i samband med moderskap.
Man kan inte genom ett direktiv ange bestämmelser om en framtida ändring av ett annat direktiv som handlar om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
Kommissionen kan inte heller godta ändringsförslag 4, i vilket man hänvisar till nödvändigheten av att kommissionen lägger fram förslag på grundval av artikel 13 för att täcka områden utöver anställning, sysselsättning och yrkesutbildning.
En sådan bestämmelse kan inte finnas i ett direktiv som inte omfattar något utöver dessa områden.
Men som jag redan har sagt, så kommer vi att föreslå åtgärder under 2002.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 36 och 61, genom vilka rättslig prövning kan bli aktuellt i alla ärenden där diskriminering äger rum efter anställningens upphörande.
Detta går utöver direktivets räckvidd.
Ändringsförslag 44, i vilket man behandlar efterlevnad av kontrakt när det gäller likabehandling, särskilt i samband med offentlig upphandling, går utöver direktivets räckvidd, men vi har tidigare diskuterat frågan med utskottet och jag har förklarat för er att jag och kommissionär Bolkestein samarbetar.
Vi kommer att utfärda ett meddelade och stödja och uppmuntra medlemsstaterna att ta hänsyn till detta.
Slutligen: Som ni kan se kan kommissionen godta de flesta av parlamentets ändringsförslag.
Jag vill betona vårt godtagande av ändringsförslagen 7 och 21, definitioner av direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier och delar av ändringsförslag 39, räckvidden för oberoende organs befogenheter.
Jag godtar andemeningen i ändringsförslagen 2, 3, 6, 7, 8, 10, 15, 16, 20, 21, 32, 33, 34, 35, 37, 38, 51 och 60, och delar av ändringsförslagen 5 och 9, andemeningen i första delen, ändringsförslag 11, första delen, ändringsförslagen 12, 17, 19, 23, 25, 27, 30, 39, 40, 43 (andra delen), 46 (andra delen), 50 (andra delen) och 69 (andra delen).
Många ändringsförslag kan godtas i sin helhet, t.ex. ändringsförslagen 13, 14, 18, 22, 24, 26, 28, 29, 31, 41, 42, 45, 47, 60, 66 och 68.
Jag förkastar emellertid ändringsförslagen 1, 4, 36, 43 (första delen) och ändringsförslagen 44, 48, 49, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 61, 62, 63, 64, 65 och 67.
Detta var första gången som utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor deltog i medbeslutandeförfarandet.
Det var en mycket framgångsrik första erfarenhet, eftersom detta komplicerade arbete gav ett sådant utmärkt resultat.
Låt mig gratulera er.
Jag vill tacka för samarbetet, och låt oss se till att detta direktiv träder i kraft så snart som möjligt.
