# ID: svediakorp-gov414192
# author: Ghilardotti (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 500
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först av allt vill jag tacka föredraganden Hautala för hennes seriösa arbete och för hennes beredvillighet att ta hänsyn till de olika politiska gruppernas alla bidrag och förslag i ett ämne som är så känsligt som detta.
Det tidigare inlägget visade hur intensiv diskussionen har varit i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.
Det är visserligen sant att direktivet från 1976 har spelat en viktig roll, men tjugofem år har gått och de sociala beteendemönstren och kvinnans roll i samhället har förändrats.
Vi har nu ett flertal domar från EG-domstolen att luta oss mot, men vi har framför allt fått Amsterdamfördraget som ger oss en möjlighet att ur juridisk synpunkt konsolidera de rättsliga instrumenten och göra dem effektivare, instrument som - detta är allmänt känt - visserligen bara är just instrument, men som är omistliga när det gäller att tillämpa politiken och omsätta principen om likabehandling av kvinnor och män i konkreta och genomförbara mål, bland annat när det gäller tillträdet till arbetsmarknaden.
Frestelsen att genom denna ändring av direktivet försöka lösa många av de jämställdhetsproblem som fortfarande återstår har varit stark - ur den synpunkten har Lulling rätt - men ur rättslig synpunkt har resultatet av vårt arbete legat helt i linje med förslagen och målen i det ändringsförslag som kommissionen har lagt fram.
Definitionerna av " direkt diskriminering " och " indirekt diskriminering " som vi har förbättrat utifrån kommissionens förslag, tror jag är av den arten att de ur rättslig synvinkel klargör tillämpningen av detta instrument.
Införandet av ofredande och sexuellt ofredande som en typ av diskriminering är utan minsta tvivel lika självklart som preciseringen att rätten till moderskap, som jämställs med rätten till faderskap, inte får användas som ett instrument för att diskriminera någon.
Möjligheten att vidta positiva åtgärder, liksom för övrigt de möjligheter vi får enligt fördragets artikel 141.4 är ett lika kraftfullt instrument för att göra så att direktivet - som jag hoppas skall träda i kraft före utgången av detta år och bli ett instrument för alla medlemsstater, alla kvinnor, alla organisationer - verkligen blir ett komplement till alla de instrument som Europeiska unionen under alla dessa år har ställt till medlemsstaternas förfogande.
Någon tog upp problemet att Europeiska unionen kanske lägger sig i för mycket när det gäller frågor som bör avgöras enligt subsidiaritetsprincipen.
Men inte heller detta bör kunna användas som en ursäkt för vem det än vara må, att här föreslå rättsliga instrument enligt vilka det ibland finns begränsningar och ibland möjligheter enligt de enskilda medlemsstaternas regler.
Men jag tror och hoppas att kammaren i dag med stor majoritet godkänner föredraganden Hautalas förslag, ett förslag som stöds av en stor majoritet inom utskottet för kvinnors rättigheter, för jag tror att även detta kommer att bli ett framsteg i det konkreta förverkligandet av en av vårt samhälles grundläggande principer, principen om likabehandling.
