# ID: svediakorp-gov414189
# author: Hautala (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-31
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 647
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FI) Herr talman!
Europeiska unionen har redan ett kvartssekel gamla traditioner med en lagstiftning som förpliktigar till att ta jämlikheten mellan män och kvinnor i arbetslivet på allvar.
Det direktiv som vi behandlar här i dag fick också sin ursprungliga utformning redan år 1976.
Vi kan konstatera att våra samhällen under detta dryga kvartssekel har utvecklats kraftigt i många avseenden, och det är därför tid att granska våra uppfattningar om jämlikheten mellan kvinnor och män i arbetslivet så att de motsvarar dagens krav.
Detta är vi även förpliktigade till genom Amsterdamfördraget som bland annat föreskriver att jämlikheten mellan kvinnor och män på ett övergripande sätt måste beaktas i gemenskapens hela verksamhet.
Vi ställs inför helt nya utmaningar, vilka man måste ta tag i genom lagstiftning.
I det här direktivet föreslår Europeiska unionen för första gången åtgärder som är bindande för medlemsstaterna för att bekämpa sexuella trakasserier som i vid omfattning förekommer på arbetsplatserna.
Jag kan även konstatera att undersökningarna visar att varannan kvinna inom Europeiska unionen har blivit utsatt för sexuellt ofredande.
Det är helt klart att det då och då även kan riktas mot män; även män kan vara offer för sexuella trakasserier, men huvudregeln ännu i dag är att det ändå till största delen är kvinnor.
I det här avseendet föreslår utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor att vi går en aning längre än vad kommissionen ursprungligen har avsett.
Utskottet vill att medlemsstaterna vidtar förebyggande åtgärder för att bekämpa sexuellt ofredande och att arbetsgivarna skall vara förpliktigade att skapa arbetsförhållanden där sexuella trakasserier inte är sannolikt.
Jag har även betonat att detta kan förbättra arbetsgivarens ställning, för om denne kan påvisa att man vidtagit dylika förebyggande åtgärder är denne säkert i en starkare position i en eventuell konfliktsituation.
Även skyddet av moderskapet kräver ytterligare förstärkning.
Jag kommer själv från Finland och man tror ofta att Finland är ett riktigt mönsterland när det gäller jämlikhet.
Jag kan dock berätta att även i vårt land genomgår till exempel kvinnor i 30-årsåldern aborter oftare än vad som överhuvudtaget är nödvändigt.
När man har undersökt vad detta beror på, har man konstaterat att det kan bero på att konkurrensen på arbetsplatserna är så hård: arbetsgivarna diskriminerar kvinnor som är i den åldern att de sannolikt skaffar barn.
Detta vill vi nu slutgiltigt förbjuda.
Det är könsdiskriminering, vilket är förbjudet.
I detta direktiv ges även offren för könsdiskriminering ett starkare rättsskydd och man kräver även att offret skall kunna vidta rättsliga åtgärder fastän arbetsförhållandet har upphört.
Här kan vederbörande få stöd från de opartiska myndigheter vilka direktivet förpliktigar att grunda.
I de flesta medlemsstater finns säkert redan en dylik neutral myndighet som har hand om jämlikhetsfrågor, men jag vill betona vikten av denna fråga med tanke på kandidatländernas situation.
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor har i ett annat sammanhang starkt uppmärksammat att frågorna om jämställdhet mellan män och kvinnor inte alls har tagits upp med tillräckligt eftertryck i medlemskapsförhandlingarna.
Detta kan även förstärkas genom att man skapar tillräckligt med institutioner vilkas uppgift enligt lagen är att sörja för genomdrivandet av jämlikhet och till och med främja den.
Jag vill betona att den samhälleliga utvecklingen har lyft fram nya typer av jämlikhetsfrågor.
Vi diskuterade livligt i vårt utskott huruvida även unga män och pappor behöver starkare skydd mot könsdiskriminering.
Jag tror att vi kom till en bra kompromiss, där vi även inkluderar pappor och deras rättigheter i detta direktiv.
Jag anser att det är synnerligen tidsenligt, eftersom jämställdhetsdiskussionen till stor del har övergått till att behandla hur männen kan delta i fullföljandet av sina familjeförpliktelser.
På detta sätt kan vi närma oss en faktisk jämställdhet.
(Applåder)
