# ID: svediakorp-gov414173
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,721
# sentences: 79
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Den 26 juli förra året föreslog kommissionen en grundläggande omarbetning av den finansbibel som ju budgetförordningen utgör, med grundläggande bestämmelser för hela den ekonomiska hanteringen.
I dag har vi tillfälle att diskutera parlamentets ändringsförslag och betänkanden.
Jag vill till att börja med uttrycka mitt tack till och även min beundran för två herrar, nämligen föredraganden från budgetutskottet, Dell ' Alba, och föredraganden från budgetkontrollutskottet, van Hulten.
De har på verkligt kort tid levererat ett mycket omfattande arbete, och för det skall de ha min beundran och mitt tack.
Jag vill naturligtvis också tacka för utskottens intensiva och precisa arbete.
Vi har nu förutom föredragandenas betänkanden också fått en rapport från revisionsrätten, som offentliggjordes redan i mars, och vi har förslaget till rekommendation från rådet.
Jag vill särskilt framhålla hur värdefullt det är att parlamentet stöder denna snäva tidsplan, denna ambitiösa tidsplan, nämligen att om möjligt redan år 2002 ha en ny budgetförordning till förfogande och
tack vare dess arbete ligger vi mycket bra till i tidsplaneringen.
I fråga om hela förfarandet har vi inte någon lätt situation framför oss, det har redan nämnts.
I rådet krävs det enhällighet, och för parlamentet föreskriver det formella förfarandet bara ett enkelt samråd.
Kommissionen förstår att parlamentet skulle vilja utforma detta förfarande så att parlamentets ändringsförslag sedan också återfinns i det slutliga resultatet.
Ni känner till förslaget som kommissionen lade fram för regeringskonferensen i Nice.
Kommissionen har fortfarande inte fattat någon formell ståndpunkt om parlamentets ändringsförslag, eftersom det ännu inte föreligger något formellt yttrande från parlamentet, men jag vill redan i kväll meddela att jag är positiv till en rad ändringsförslag.
Resultaten från samrådet mellan rådet, Europaparlamentet och revisionsrätten visar på många områden stor överensstämmelse.
Många andra områden som gäller principfrågor eller tekniska detaljer måste fortfarande klaras upp och stämmas av.
Jag vill nu än en gång gå in på några grundläggande principer.
Dagens budgetförordning är, som nämnts, från 1977, och vi har för ögonblicket snarare en trasmatta än ett sammanhållet koncept med finans- och budgetföreskrifter.
Förslaget innehåller därför en grundläggande förenkling och nystrukturering.
Alla principer och väsentliga föreskrifter för finanshanteringen bör sammanfattas i ett enda rättsligt instrument.
Därför är jag också reserverad när det gäller olika ändringsförslag, där man snarast åter vill infoga speciella beståndsdelar.
Detaljerade och tekniska bestämmelser skall ha sin plats i den genomförandeförordning som kommissionen skall anta.
Kommissionens förslag omfattar två delar, det bör än en gång påpekas: För det första de bestämmelser som inriktas på att strama åt och aktualisera reglerna och förfarandena för budgethanteringen och ansvarsfriheten för budgeten, och för det andra de bestämmelser där finanshanteringen och budgetstrukturen reformeras, och därmed också finansaktörernas roller.
I den första delen ställs mer rationella regler upp för nästan alla områden som finns med i nuvarande budgetförordning.
Principerna om enhet och om sådant som skall ske årligen bör hanteras på ett striktare sätt.
Det skall bara finnas separata medel, vilket får till följd att det bara föreskrivs åtagande- och betalningsbemyndiganden för samtliga utgifter, och kommissionen gläder sig mycket åt att parlamentet stöder denna ståndpunkt och denna nya version.
Det kommer att förenkla förfarandet med att överföra medel till nästa budgetår.
Sedan en viktig punkt: De negativa utgifterna och inkomsterna skall tas bort.
De negativa utgifterna på jordbruksområdet skall behandlas som intäkter som är avsatta för särskilda ändamål i enlighet med de regler som gäller för detta område.
På denna punkt kan vi inte följa parlamentets ändringsförslag om att sådana negativa utgifter på jordbruksområdet skall anses som övriga allmänna intäkter, ty detta skulle i själva verket få mycket allvarliga konsekvenser, nämligen att jordbruksutgifterna då måste skäras ned i förhållande till budgetplanen.
I det interinstitutionella avtalet föreskrivs det - det finns t.o.m. extra nämnt - att de utgifter som finansieras genom intäkter som avsatts för särskilda ändamål, inte får adderas till taket för budgetplanen.
Det är en av de viktiga anledningarna till att vi säger att dessa jordbruksintäkter skall betraktas som öronmärkta intäkter.
Om detta inte blir fallet, betyder det att man måste kapa jordbruksutgifterna jämfört med vad som är fallet i dag, och det bör förhindras.
Någon nedskärning av jordbruksutgifterna, på sätt och vis i hemlighet genom budgetförordningen, bör egentligen inte ske.
Ett av de viktiga målen med den nya versionen är att de ekonomiska åtagandena för bistånd till tredje land snabbare kan omsättas i konkreta projekt.
För att få till stånd ett mer rigoröst genomförande föreslås det därför att generella ekonomiska åtaganden skall avslutas fram till den 31 december i budgetår nr 1, med undantag för genomförandet av ekonomiska konventioner inom ramen för den externa politiken.
Genom den nya versionen omsätts EG: s direktiv om offentlig upphandling i budgetförordningen.
För att bekämpa oriktigheter, bedrägerier och korruption kan aspiranter eller anbudsgivare, hos vilka man påvisar sådant felaktigt uppträdande, uteslutas från upphandlingen, vilket är en viktig punkt.
Vad beträffar det ekonomiska stödet, så är ju grundläggande principer - exempelvis en befintlig rättslig grund - öppet formulerade.
I enlighet med förslaget skall det då dessutom vara möjligt att sköta allt bistånd till tredje land decentraliserat.
Även detta är en aspekt som ofta nämnts av budgetutskottet i syfte att öka effektiviteten.
I andra delen föreslås ett solitt system för resultat- och prestationsinriktad finanshantering.
Detta system har två nyckelkomponenter, för det första det ökade ansvaret för förvaltarna och för det andra inbegripandet av kontrollerna i förvaltningen av medlen.
Jag kan bara understryka det som van Hulten har sagt.
Det handlar ju just om att fördela ansvaret.
Ty i dag har vi den situationen att de enskilda generaldirektoraten, som sköter medlen, gömmer sig bakom den centraliserade ekonomistyrningen, och det är just det som bör avskaffas.
Ansvaret skall ligga på alla dem som måste hantera medlen.
Då kan just detta att man gömmer sig inte längre genomföras.
Det är en väsentlig punkt.
Fru Theato, ni har ju nu för era ändringsförslag - som naturligtvis inte välkomnas av kommissionen, eftersom de åter skulle häva hela systemet - anfört att den senaste rapporten om bedrägeribekämpning nu skulle bevisa hur viktig förhandskontrollen är.
Där har ni valt helt fel exempel!
Det måste jag helt enkelt säga, eftersom statistiken på detta område är styrekonomernas statistik i medlemsstaterna.
Det betyder att det är statistiken över de fall som anmäls, till exempel i fråga om tullar.
När det gäller tullar finns det överhuvud taget inte någon förhandskontroll.
Eller i fråga om jordbrukspolitiken: På detta område sker förhandskontrollen bara genom commitments.
Betalningarna kontrolleras inte genom den centraliserade förhandskontrollen här i Bryssel, utan av utbetalningsställena i medlemsstaterna.
På samma sätt är det när det gäller strukturstöd.
Frågan huruvida man i fortsättningen vill ha förhandskontrollerna centraliserade eller inte, och statistiken från medlemsstaterna har helt enkelt ingenting med varandra att göra, eftersom förhandskontrollen inte är placerad där, utan sker i medlemsstaterna.
Beträffande budgetplanens disposition: Låt mig helt kort gå in på några påpekanden som gjorts under den föregående diskussionen.
Vi föreslår ju med tanke på activity based budgeting att man avskaffar separationen av A och B. Det skall naturligtvis inte minska öppenheten, utan egentligen öka den.
Det kommer ju i framtiden inte att vara så att personalmedlen eller de administrativa medlen inte längre överförs separat.
Naturligtvis kommer de även i fortsättningen att ha sin extra budgetpost, som sedan beslutas av parlamentet tillsammans med rådet.
Men det är inte längre en generell del, som tas upp i budgeten i sammanfattning, utan det räknas till de enskilda politikområdena.
Och det ökar ju öppenheten i sin helhet.
Följande punkter stämmer överens med kommissionens ståndpunkt.
Jag refererar nu till föredragandens ändringsförslag beträffande aktörernas roll, prioriteringen av budgetförordningen framför sektorsvisa bestämmelser, definitionen av ekonomiska åtaganden och utläggningen.
Jag vill också särskilt välkomna ändringsförslag 44 beträffande definitionen av en finansieringsöversikt och dess funktion.
Jag tror att det är ett mycket viktigt klargörande, och det gäller överhuvud taget enskilda klargöranden som finns med i ändringsförslagen, vilka kommissionen är mycket positiv till, eftersom de, tror jag, väsentligt ökar den hanterbarhet och rättsliga klarhet, som skall skapas genom budgetförordningen.
Jag hade redan nämnt att vi inte kan godta ändringsförslagen om de negativa intäkterna och utgifterna.
Låt mig säga följande om den punkten: Beträffande intäkterna på tullområdet föreslår ni i ändringsförslagen att andelen administrativa medel, som kan hållas inne i medlemsstaterna, skall stå som en utgift i budgeten.
Det skulle då vara en utgift i kategori 5 och skapa helt nya problem i denna kategori, trots att det ju är medel som överhuvud taget inte flyter genom kommissionens budget.
Jag tror dock att man beträffande dessa punkter skall kunna komma överens.
Jag tror inte att det är meningsfullt att skildra alla olika ändringsförslag nu, eftersom det skulle dra ut på tiden långt förbi midnatt.
Låt mig avsluta med att konstatera att Europaparlamentet ju för närvarande vill skjuta upp den formella omröstningen om resolutionen.
Jag vill upprepa att jag förstår och stöder Europaparlamentet när det vill ge tyngd åt sin ståndpunkt i förhandlingarna.
Det är därför min avsikt att vid Ekofin nästa vecka, den 5 juni, inbjuda ordförandeskapet till ett fyrpartssamtal tillsammans med Europaparlamentet, revisionsrätten och kommissionen, för att just i ett fyrpartssamtal - nyskapat ord - kunna komma överens om det fortsatta förfarandet, men framför allt också kunna diskutera innehållet.
Detta möte skulle då äga rum så snart som möjligt.
Jag hoppas att detta förfarande kommer att göra det möjligt för Europaparlamentet att i god tid avge sitt yttrande.
Kommissionen vill lägga fram sitt omarbetade förslag i september, i ljuset av den fortsatta utvecklingen och förhoppningsvis även den fortsatta enigheten.
