# ID: svediakorp-gov414142
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,340
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman, ledamöter av Europaparlamentet!
Tack för era inlägg, och jag skulle, naturligtvis, först av allt vilja berömma föredraganden, Myller, för hennes utmärkta arbete med att utarbeta betänkandet på mycket kort tid.
Det fanns i själva verket två alternativ efter det att jag bestämde mig för att svara " ja " på frågan under utfrågningen om huruvida jag ville lägga fram ett sjätte miljöhandlingsprogram: antingen alternativet att kritiseras för att vara för ambitiös och därför orealistisk eller alternativet att kritiseras för att vara för detaljerad och därför inte tillräckligt visionär.
Jag har tillbringat många sömnlösa nätter med att fundera över om det var ett bra svar att säga " ja, vi bör ha ett sjätte miljöhandlingsprogram ", eftersom det har blivit hårt kritiserat.
Å andra sidan räknade jag med det, eftersom det gjordes en global utvärdering av det femte programmet, och vad lärde vi oss av det?
Vi lärde oss av det programmet att genomförandet inte var bra nog.
Vi har en solid grund av mer än 200 rättsakter på miljöområdet.
Vi har redan ambitiösa mål och tidsgränser i programmen, men alla har inte nåtts och respekterats.
Det finns en brist på förståelse hos olika institutioner och hos medlemsstaterna när det gäller att verkligen vilja utföra det nödvändiga arbetet för miljön.
Det är vad vi lärde oss.
Jag ville göra ett kort program: det borde ha varit kortare, men gissa vad som skulle ha hänt då?
Vi skulle ha lagt till - och parlamentet och rådet skulle ha lagt till - ett antal detaljer och tagit med ännu fler frågor i miljöprogrammet.
Det är alltid risken om man vill göra det kort.
Min medarbetare sade att det inte var möjligt att föra in alla de viktiga frågorna och göra programmet kortare.
Det finns en risk att man gör det till en " inköpslista ", och jag ville undvika det.
Jag ville göra det till ett handlingsprogram.
Jag ville framhålla att det är nödvändigt att mobilisera - på en mycket bred skala - alla olika berörda parter i samhället och nämna de åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla de mål som fastställs i programmet samt visa att det, under en period på tio år, är nödvändigt att vidta detta slags åtgärder.
Naturligtvis har jag ingenting emot mål, tidsplaner och tidsgränser.
Vi behöver dem, men de måste grundas på god vetenskaplig kunskap, på de senaste sakuppgifterna från dessa olika sektorer och politikområden.
Jag uppskattar att vi har ett brett stöd för programmets prioriteringar och struktur.
Det finns ett problem som hänger samman med att det här rör sig om medbeslutandeförfarandet, så det finns en skillnad mellan den första och den andra delen, och jag vet inte hur vi skall ta itu med det.
Det är synd att den finns, för man måste se den fullständiga texten för att förstå vårt sätt att se på dessa frågor: det är följaktligen delvis en förklaring till de problem som vi upplever.
Men det måste komma i rätt ordning: målen och tidsgränserna bör, naturligtvis, komma i de automatiska strategierna, i uppföljningen.
Jag ville emellertid att man i programmet skulle beskriva prioriteringarna och hålla fast vid prioriteringarna, inte göra det till en inköpslista, inte lägga till allting om badvattenkvalitet eller bullerproblemet och så vidare, i stället för att hålla fast vid dessa prioriteringar.
Det finns så många bra ändringsförslag som verkligen stärker det här programmet, och vi välkomnar de ändringsförslag som förtydligar texten och ytterligare preciserar de föreslagna åtgärderna: jag inkluderar ändringsförslag 77, som syftar till att tillåta att miljökriterier beaktas vid offentlig upphandling.
Detta är vad vi arbetar med för närvarande.
Jag uppskattar idén att prioritera unga människor när det gäller tillhandahållande av information, som förs fram i ändringsförslag 88.
Vi har inte kunnat säga " ja " till alla utmärkta ändringsförslag om information och utbildning till unga människor.
Vi har inte behörighet eller resurser - det måste vara upp till medlemsstaterna att genomföra detta - men det är en mycket viktig fråga, och jag vill understryka det.
Att fastställa mål bör ses som en del av processen, att få resultat genom att engagera berörda parter, eftersom vi inte har många specifika förslag för dessa mål och tidsplaner.
Det var samma sak i rådet när vi frågade vilka slags mål de menade?
Vi bad dem att ge oss några exempel - jag fick två, av vilka ett var mycket allmänt och det andra redan bekant för oss.
Vi kunde naturligtvis ha använt begrepp som " ekologiska fotavtryck " eller " faktor 4 " eller " faktor 10 ", men programmet skulle då ha varit en aning annorlunda.
Det måste grundas på god vetenskaplig kunskap och goda sakuppgifter, det måste vara möjligt att uppnå och vara livskraftigt.
Jag skulle vilja säga några saker om temainriktade strategier.
Vi har föreslagit att vi skall använda temainriktade strategier för att fastställa den uppsättning åtgärder som kommer att behövas för att angripa sex komplicerade och flerdimensionella problem.
Kommissionen förstår fullständigt och stöder starkt parlamentets önskan att till fullo medverka och rådfrågas om de temainriktade strategiernas innehåll.
Det har varit vårt mål hela tiden.
Jag välkomnar inbegripandet av en artikel i vilken de temainriktade strategierna definieras, och jag kan stödja andan - om inte bokstaven - i ändringsförslag 66, eftersom en temainriktad strategi kan vara ett ramdirektiv, men det skulle också kunna vara en kombination av ett direktiv och andra åtgärder.
Vi bör inte specificera att det i varje enskilt fall bör vara ett ramdirektiv.
Vi måste hålla det öppet, så att vi får en strategi som inbegriper möjligheten att föreslå ett ramdirektiv.
Dessutom har vi frågan om tidsplaner, och vi måste ännu en gång komma ihåg att det här är ett strategiskt program i vilket vi fastställer prioriteringarna för de kommande tio åren, det är inte ett uttömmande arbetsprogram.
Det finns ingen länk mellan nya åtgärder som föreslås och de resurser som finns tillgängliga för att utföra arbetet.
Kommissionen kommer att lägga fram de nödvändiga förslagen, men dessa måste vara av hög kvalitet, vilket också är viktigt att understryka.
Vi kan inte godta de ändringsförslag som syftar till att binda kommissionen vid att lägga fram förslag till fastställda datum, till exempel ändringsförslagen 49, 76, 85, 123, 189 och 198.
Det är alltid kommissionens avsikt att använda den översyn som skall göras efter halva programtiden som den punkt vid vilken genomförandeåtgärderna för programmet bör utarbetas.
Det finns årsrapporter om genomförande, men vi har hittills inte ägnat dem särskilt stor uppmärksamhet, även om vi har börjat hålla " name, fame and shame " seminarier, vid vilka man pekar ut och ställer de länder i skamvrån som inte följer miljöreglerna, och göra mer i fråga om att offentliggöra informationen, och vi välkomnar varmt parlamentets avsikt att delta och att öka sina kunskaper: vi är villiga att göra allt som står i vår makt för att hjälpa till med detta.
Jag kommer inte att gå igenom alla ändringsförslagen, eftersom vi redan har lämnat en kommentar, men större vikt måste fästas vid tätorter, och vi välkomnar andan i ändringsförslag 207.
Av de 297 ändringsförslagen kan kommissionen i själva verket stödja fler än hälften till fullo, delvis eller i princip, men vi kan inte godta 145 av dem.
Avslutningsvis välkomnar vi detta betänkande.
Vi anser att det kommer att utgöra ett ovärderligt bidrag för att skapa ett funktionsdugligt, dynamiskt och slutligen framgångsrikt sjätte miljöhandlingsprogram.
