# ID: svediakorp-gov414020
# author: Rovsing (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 273
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Jag vill gärna tacka kommissionären, därför att jag tycker att det är ett av de viktigaste områdena över huvud taget, som vi behandlar här i dag.
Det handlar ju om skapandet av de värden som skall säkerställa välfärden i Europa under många år framöver.
Tråkigt nog ligger ansvaret för forskningen främst hos regeringarna, och de har i alla europeiska länder - nästan utan undantag - bara skurit ned, och jag är inte heller säker på att vårt svenska broderfolk gör något för att stödja de nationella grundforskningsprogram som genererar ny kunskap.
Om vi genom det sjätte ramprogrammet skall kunna se till att de innovativa små företagen kan få tillgång utan att deras immateriella rättigheter förstörs, måste vi få vissa mekanismer som gör det möjligt för ett företag utifrån att få tillgång till de stora forskningsprogrammen, och att det går att sluta kontrakt utan påföljande onödig byråkrati.
En grundläggande fråga är därför: Har rådet slutligen sett till att ge forskningsavdelningen ett sådant mandat att den kan sluta kontrakt utan att det behövs tjugo underskrifter?
Om man inte har det, så är dess handlingskraft, herr kommissionär, mycket begränsad.
Det är frustrerande att behöva vänta på tjugo underskrifter när man är ett litet företag eller en universitetsavdelning, därför att rådet har dikterat dessa villkor; och har vi i samband med omstruktureringen av kommissionens förfaranden tagit hänsyn till denna viktiga fråga?
Det gläder mig att rådet för en gångs skull är närvarande, och det kommer att glädja mig att få höra kommissionens svar.
