# ID: svediakorp-gov414015
# author: Busquin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 260
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Jag instämmer helt i Schwaigers inlägg.
Det är precis det vi vill göra.
Jag kan säga honom att när det gäller de stora forskningscentrumen i Europa som inte faller under Europeiska unionens behörighet, såsom CERN - European Organisation for Nuclear Research i Genève och Institutet för molekylärbiologi i Heidelberg, har vi inlett en politik för kontakt med dem.
Vi försöker för första gången skapa synergi mellan dem.
De träffades här i Bryssel, tillsammans med kommissionen, de är oberoende men de skapade effekten av en kritisk massa.
Ert exempel med Heidelberg och cancerforskningsinstitutet har jag tagit mig friheten att lämna till INSERM (Institut National de la Santé et de la recherche médicale) i Frankrike - eftersom ni vet att det finns ett franskt forskarlag som arbetar i Heidelberg med det tyska cancerforskningsinstitutet.
Det är mycket viktigt att vi bidrar till att inrätta dessa nationella synergier.
Det är antingen artikel 169 eller stödet till samarbetet i de nationella programmen.
Men er idé att konkret visa dessa anslutningar är utmärkt, och jag kanske tar mig friheten att föra den vidare för att visa vad som redan finns, och vad som måste utökas.
Kommissionens roll blir att göra det möjligt för alla att delta, utifrån sina intressen och inom ett visst antal områden, men det är tydligt att initiativ har tagits.
Dynamiken i det europeiska området märks redan i en rad nationella institutioner som vinnlagt sig om denna dynamik.
