# ID: svediakorp-gov413923
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 973
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill börja med en kort kommentar angående Etiopien.
Det gläder kommissionen att den frågan har tagits upp här.
Kommissionen deltog den 26 april som företrädare för unionen i protesterna som framfördes till den etiopiska regeringen.
Där beklagades förlusterna av människoliv till följd av de oroligheter som hade ägt rum den senaste månaden i Addis Abeba och på andra orter i landet.
Där beklagades också säkerhetsstyrkornas våldsdåd.
I framförandet av protesterna uppmanades regeringen till ett fullständigt uppklarande av de senaste fallen genom en omfattande och opartisk undersökning.
Beträffande konflikten mellan Etiopien och Eritrea uppmanar kommissionen de båda länderna att oinskränkt stödja fredsdelegationen under FN: s och OAU: s beskydd.
Kommissionen förväntar sig att båda regeringarna garanterar FN-delegationen full rörelsefrihet, medverkar aktivt i minröjningsaktionerna, friger alla krigsfångar och interner och sätter igång en demobilisering av en stor del av försvarsmakten.
EU har stött FN-delegationens insatser genom att kontinuerligt följa utvecklingen i båda länderna och upprätthålla en nära kontakt med alla parter som medverkar.
Den har gjort uttalanden där processen uppmuntras och - i den mån det har krävts - gett uttryck för sin oro.
Kommissionen anser att det är bästa sättet att stödja FN: s insatser.
Kommissionen välkomnar uttryckligen initiativet från den religiösa ledaren att besöka områdena på båda sidor om gränsen och starta en försoningsprocess.
Denna avgörande process bör enligt kommissionen inledas och genomföras av de berörda folken.
Kommissionen anser att det ännu är för tidigt med ett formellt toppmöte i den internationella gemenskapens regi.
Angående situationen i Kamerun vill jag säga att kommissionen uppmärksamt följer situationen för de mänskliga rättigheterna i Kamerun och noterar att landet har påbörjat en demokratisering av samhället och dess institutioner.
Vi ser en genomgående positiv utveckling vad gäller de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna.
Men det bör konstateras att de olika aktörerna inte i tillräcklig utsträckning känner till och respekterar dessa nya rättigheter och friheter.
Kamerun har ratificerat avtalet mot tortyr och blev i november 2000 föremål för ett utskottsbetänkande mot tortyr.
Förutom detta inrättades i Kamerun en kommitté för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna, om än med begränsad funktion.
Dessutom har i samarbete med Förenta nationerna ett regionalt centrum inrättats för främjandet av de mänskliga rättigheterna.
Europeiska gemenskapen har stött Kamerun inom ramen för Loméavtalet genom att bevilja 6 miljoner euro till den institutionella reformen på områden som rättsstaten, demokratisering liksom respekten för de mänskliga rättigheterna.
Dessutom har ett program prövats för stöd till organisationen av straffrätten i Kamerun.
Reformen av rättsväsendet och stärkandet av en ansvarsfull statsledning i samarbete med Bretton Woods-institutionernas utgår med ett särskilt stöd från de nuvarande finansiella ramarna för den nionde Europeiska utvecklingsfonden.
Vidare beviljas särskild finansiering från den nionde Europeiska utvecklingsfonden till stöd av de icke-statliga aktörerna, i synnerhet till förmån för föreningar och frivilligorganisationer som är verksamma på områden som statsledning, främjande av de mänskliga rättigheterna och ett stärkande av rättsstaten.
Kommissionen eftersträvar i Cotonou-avtalets anda positiva insatser som grundar sig på en dialog.
Den anser därför inte att det finns något skäl att inleda samråd enligt Cotonou-avtalets artikel 96.
Situationen bevakas tillsammans med medlemsstaterna på plats.
Regeringen har tillsatt en undersökningskommitté och kommissionen och medlemsstaterna kommer att göra en noggrann analys av kommitténs resultat.
I den sista frågan i denna debatt om de mänskliga rättigheterna kan jag konstatera att det knappast råder några tvivel om att åsiktsfrihet och pressfrihet är helt grundläggande för ett demokratiskt samhälle och att pressfriheten och meningsfriheten endast kan utövas om det finns en mångfald i media.
Om det saknas finns det antingen ingen demokrati eller demokratin är hotad.
Hoten mot press- och åsiktsfriheten i hela världen är ett av de sorgligaste kapitlen i vårt internationella arbete.
Kommissionen ser precis som parlamentet mycket allvarligt på förföljelsen mot och förtrycket av åsikts- och pressfriheten.
Det börjar med förhållandena inom massmedia, så som några medlemmar av parlamentet berättade från Ryssland och slutar med terroristattacker mot journalister som vi i går fick höra om i Baskien.
Jag har nöjet att kunna meddela parlamentet att den baskiske journalisten Landaburu, den yngste brodern till kommissionens generaldirektör med ansvar för utvidgningen, inte dog till följd av attentatet.
Han är svårt skadad men kommer tack och lov att klara sig.
Det är dock ett tydligt bevis på att terrorn riktas direkt mot journalister, eftersom alla extremistiska organisationer i hela världen med rätta betraktar massmediernas frihet och yttrandefriheten som det största hotet.
Låt mig också kort berätta att EU på det 57: e sammanträdet för FN: s kommission för mänskliga rättigheter tog ställning för yttrandefrihet, religionsfrihet och trosfrihet.
EU inte bara företräder sin ståndpunkt på den internationella arenan utan garanterar också praktiskt stöd ur gemenskapens budget.
Det europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter räknar med omfattande belopp till stödet av oberoende massmedier i hela världen.
Stödet omfattar alltifrån utbildningsinsatser för journalister till övervakning av massmedia.
Över 5 miljoner euro avsattes från budgeten 2000 till projekt som gäller yttrandefrihet, frihet i massmedia liksom skydd och utbildning av journalister.
Ett stort projekt i Asien och Afrika som drivs i samarbete med Reportrar Utan Gränser ta upp vissa av de största faror som journalister utsätts för och som omnämns i parlamentets resolutioner.
Projektet innebär en bedömning av situationen för anhållna journalister, ekonomiskt stöd till dessa journalister och deras familjer samt kampanjer för information och medvetandegörande.
Stödet inom ramen för det europeiska initiativet skall fortsätta utgå.
I uppmaningen om att lämna in förslag i januari 2001 nämns uttryckligen frågan om yttrandefrihet som en av prioriteringarna.
(Applåder)
