# ID: svediakorp-gov413884
# author: Obiols i Germà (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 380
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Sedan december 1991 har situation i Algeriet konstant präglats av våld.
Enligt officiella uppgifter har 100 000 personer dött under den perioden, det vill säga 1200 varje månad, och de uppgifter som icke-statliga organisationerna har är ännu värre.
I april 1999 utfärdade den nye presidenten Abdelaziz Buteflika en begränsad amnesti, en lag om civil överensstämmelse, och lovade genomföra grundläggande reformer i syfte att sätta stopp för den ständiga krisen i landet.
Denna politik har dock hittills haft begränsad genomslagskraft.
Den tycks inte ha accepterats som den rätta politiken för en total demokratisering och återförening.
Terrorverksamheten bland de våldsamma fundamentalisterna har fortsatt och situationen har förvärrats av de senaste veckornas våld bland kabylerna, där demonstrationer av hundratals ungdomar till följd av den våldsamma döden av en av dem i gendarmeriets högkvarter, slogs ned med våld i ett riktigt blodbad som ledde till att 60 ungdomar föll offer för polisens kulor.
Situationen är verkligen kritisk.
Det handlar givetvis om ett algeriskt problem som endast kan lösas av algerierna själva och argelierna emellan, i en process där institutionerna och staten omstruktureras på ett demokratiskt vis och får en större legitimitet, i form av en överenskommelse mellan alla politiska och sociala sektorer om att förkasta våldet, oavsett från vilket håll det kommer och gentemot de våldsamma fundamentalisterna och även de fasta nuvarande maktenheterna skapa större insyn och se till att alla fredliga krafter medverkar till landets återuppbyggnad.
Det är en stor och svår utmaning och Europeiska unionen får inte begå några misstag när de stöder de ansvariga i landet utan hjälpa dem som kämpar för fred och demokrati.
Vi bör agera utan att blanda oss i, men samtidigt vara beslutsamma och visa en positiv anda i vårt främjande av de mänskliga rättigheterna och den demokratiska processen.
I morgon kommer en delegation från parlamentet att resa till Algeriet.
Jag hoppas att den här debatten tjänar till att klargöra vår ståndpunkt, som sammanfattningsvis är positiv, och till att hjälpa hela den politiska demokratiska sektorn i landet, i institutionerna och i samhället, att finna en väg ut ur denna våldsamma situation, en väg som inte tycks finnas.
